Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärerna. Men om det är sant att
proletariatet har frigjort sig, skall det icke
lyda eder och skall inte gå ett steg för
att betrakta några tekniska prestationer.
Det vill, lika väl som ni själva, njuta
av de ovärderliga skatterna av de stora
skapande andarna på konstens,
vetenskapens, filosofiens och religionens
områden. Stormen, om vilken ni tala, har
kanhända sopat bort och begravt mycket
under sanden, kanhända till och med
det femte århundradet före Kristus och
den helleniska kulturen; det har funnits
i historien även andra stormar, som på
ett ännu fullständigare sätt hava
bortsopat och begravt i sanden just detta
femte århundrade. Och efteråt har det
kommit människor som ha grävt i denna
sand och där letat efter varje än så litet
spår av den helleniska kulturen.»
Efter att ha sagt detta gick jag min
väg, då jag väl visste att vid denna tid
i Ryssland de som sammankallat oss
för att diskutera proletariatets diktatur
i konsten icke hade behov av några
sådana ord. Men vid detta tillfälle så väl
som vid andra av samma slag, och även
vid läsningen av sovjetistiska
publikationer, har det med en obestridlig
påtaglighet gått upp för mig, något som
jag för övrigt var säker på ända från
den 7 november 1917, d. v. s. från
ögonblicket för den bolsjevikiska statskuppen,
nämligen att bolsjevismen är en djupt
reaktionär rörelse. Bolsjevikerna, liksom
våra gamla krepostniki (anhängare av
livegenskapen), drömma om att sätta sig i
besittning av den europeiska tekniken men
befriad från varje idéinnehåll. Av
idéinnehåll ha våra tsaristiska och
bolsjevikiska tjinovniker mer än nog. »Vi
sakna blott tekniken, och den skola vi
med våld sätta oss i besittning av. Efter
att ha fått känna på vad hunger vill
säga skola målarna, skalderna och
vetenskapsmännen sätta sig att åstadkomma
något efter vårt godtycke. Våra idéer
och deras begåvning — det är
drömmen».
Det är svårt att hitta på något mera
befängt. Men det är så det har gått
till i Ryssland under 1700- och
1800-talen, och det är så det går till den
dag i dag är. Ouppfostrade, odugliga
och slöa människor hava vållat den
bolsjevikiska regeringen svårigheter och
ombildat till karikatyrer vad som hos
dem ursprungligen var bäst och
värdefullast. Röster nedifrån vråla i alla
gathörn vanvettiga och vulgära ord, och
de ljusblåögda ideologiska bolsjevikerna
förvånas och bedrövas över vad som
händer och fråga varandra, hur det
kommer sig att allt som finns i Ryssland
av skamlöst pack, allt det lumpnaste
och tarvligaste slutit sig till dem och
varför de ha så få män av heder vid
sin sida.
Det var samma förvåning som
Nikolaus I lade i dagen, då han såg
»Revisorn» av Gogol spelas. Men det påstås
att Nikolaus I i alla fall hade sina egna
fel klart för sig. Han lär vid skådespelets
slut ha sagt: »För att vara en komedi
är det en god komedi. Var och en
stjäl någonting och jag mer än någon
annan.»
Man berättar visserligen att Lenin
offentligt sagt, att bolsjevikerna hade
gjort en rännstensrevolution. Men
förhåller det sig så? Har han verkligen
uttalat dessa ord? Jag har icke kunnat
finna bekräftelse härpå. I varje fall se
non è vero è ben trovato: varje åtgärd
av den bolsjevikiska byråkratien bär den
servila pöbelaktighetens prägel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
