Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Margareta av Connaught. Kronprinsessa av Sverige — Hertiginna av Skåne. Av Henriette Coyet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henriette Coyet
Och sina växter skall man lära sig
känna med tålamod år från år. Ty
trädgårdsyrket, konsten att välja den
plats där olika arter av blommor trivas
bäst, och konsten att få varje enskild
blomma att växa och frodas lär sig
ingen annat än genom egen ofta
dyrköpt erfarenhet. Ty med blommor är
det som med andra levande väsen, de
måste känna sig älskade och förstådda
för att nå sin fulla utveckling till
skönhet och kraft. Till och med en så
erfaren blomsterdyrkare som kronprinsessan
Margareta har ofta erkänt att otaliga äro
de misstag hon begått under de första
år hon arbetade i sin trädgård på Sofiero,
innan hon lärt sig fullt förstå skillnaden
på klimat och jordmån i Sverige och
England. Men till uppmuntran för dem
som möjligen känna sig modfällda och
besvikna över de missräkningar som
ofta möta under arbete i trädgård
har hon i sin första bok nedskrivit
följande hoppingivande rader:
Man skall aldrig misströsta om sin trädgård,
fastän det ibland ser hopplöst ut, halva
charmen ligger däri att det är så svårt att lyckas;
man har en mångfald svårigheter att bekämpa,
men så är ju också glädjen dubbel, då man
ändtligen får det så som man önskar. Det
att man aldrig kan helt avsluta en trädgård,
att det ständigt finnes mer och mer som skall
göras, mer och mer att försköna, att det ena
ger det andra och man ideligen får nya idéer,
det utgör också en trädgårdens tjusning. >A
thing of beauty is a joy for ever», säger en
gammal engelsk poet, detta kan verkligen med
rätta tillämpas på blommorna.
Som en belysande bild till denna text
skriven av henne själv ser jag en
högsommardag Margareta av Connaught
komma långsamt vandrande fram genom
en av sina pergolagångar. Yppigt
blommande Dorothy Perkins rosor täcka här
de låga valvbågarna med klasar av
korallröd blom. På båda sidor om
denna gång lyser en bård av låga Mrs
Cutbush polyantharosor. Där utanför
ett bredt band av blå lavendel kantat
med höga vita liljor. Färgen, doften
och hela sammansättningen av denna
blomsteranläggning smälter samman som
till en lovsång över sommarprakt och
sommarlycka.
Dröjande och sakta — liksom
njutande av varje enskild blommas fägring
— går prinsessan fram genom sitt
blomsterrike. Hon är omfladdrad av otaliga
vita fjärilar, som lockats av den
ångande doften från rosor, lavendel och
liljor. Genom pergolans blomtyngda
valv skymtar det blåa Öresund, och man
hör ett fjärran brus av dess vågors
aldrig tystnande sång. Jag tycker mig
höra dem upprepa skaldens odödliga
ord: »A thing of beauty is a joy for
ever.»
Betecknande för kronprinsessans hopp
att en gång få se blomsterodling och
trädgårdskonst nå samma mångsidiga
utveckling i Sverige som i hennes
hemland är den frikostighet varmed hon åt
vänner och blomsterälskare skänkte av
de växter hon själv uppdragit på sina
försöksland. I en mängd trädgårdar
över hela vårt land blomma nu dessa
ättlingar av Sofieroväxterna till stor
glädje för dem som äga dem. Vad som
mycket bidrog att göra kronprinsessans
trädgård så ofantligt populär i vida
kretsar var ej blott den givmildhet varmed
hon därifrån skänkte bort av sina egna
plantor utan kanske än mer den
älskvärda glädje varmed hon mottog andras.
Gåvor av mer eller mindre sällsynta
växter strömmade också in till Sofiero
från vidt skilda nejder. Där trivdes även
sida vid sida ganska olika slag av dem,
såsom t. ex. den jättestora exotiska
Gun-?iera spinosa frän södra Frankrike och
Epilobium Angustifolium från de steniga
hagarna vid Ringsjön, Linaria
Cymbalaria, Mother of Thousands från mu-
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
