Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Segrarinnan. Av Erik Lindorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEORAR/NNÅN
Av ERIK LIND O RM
Så länge du är med,
du, du allena,
med ögon lika rena,
så kan på denna värld jag ej bli vred.
När du kan vara här
och ej försmäkta,
du glada, stilla, äkta,
varför ej jag, som mycket sämre är!
Med samma ljusa min
jag jämt dig möter.
Bland allt som stör och stöter
du glider fram så oåtkomligt fin.
Men icke skrämt och skyggt
förbi du svävar.
Din öppna blick ej bävar,
och dina höfter röras fritt och tryggt.
Du skall en gång bli mor,
men ej förlora
ditt lugn, det ljusa, stora,
bland barn som rusta om och slita skor.
Det är en dyrbar tröst
att få anamma
bland dessa ofruktsamma
med sköna själar men med torra bröst.
Du, som vi andra, fick
en kropp att bära.
Med segerlugn och ära
du möter livets råa rovdjursblick.
När därför dig jag ser,
jag känner ånger
för alla dessa gånger
jag glömt hur modigt mänsklig genius ler.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
