Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Till Albert Engström, gemenligen kallad Strixen. I anledning av hans femtioårsfyllning. Av Knut Stangenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Stån ge ii berg
och utan att det tarvas intervjuan,
att han sig tror en helsikes Don Juan,
en Riddar Blåskägg, en markis de Sade,
vars guldglasögonsormblick trepanerar immerbadd
kvinnohjärtan tjogtals. — Säj mej sättet
till att förklara denna knäckar-lätthet!
— Jo! — Kvinnokönet blir så lätt från vettet,
när snillets blickar genom gyllne brilla
de oskuldsfulla själsbehagen killa
och även kroppens — fast det låter illa.
— Och så det är så jädrans litet grättet.
Hur skönt när dunkel gåta sin förklaring
i ljuset dragen får ur dess förvaring!
Men Strix Du ock behärskar andra vidder,
fast kanske inte fullt så obestridder:
Du skaldar vidt och bredt om dina jakter,
och om din båt, dess mast, dess för, dess akter,
och om en hoper av dess andra delar
och dräller långa ramsor terminologi
om rävslag, hartraj, bidevind och salning —
Jag säker är Du inte sällan skelar
i Gernandts stora encyklopedi,
den där Du vet i många feta delar
som man hos Fritze får på avbetalning.
Att sådan hädisk tankegång få slut på
jag frågte pampar i Hubertus-skråt,
hur Strixen ter sig, stadd på jägarstråt,
och svaret som jag fick gick ut på:
»Jo-o! — Han seglar rätt så duktigt,
och trivs som gris i ho där det är fuktigt.»
Neptuni bröder ock jag skarpt enquëtat
om Strix som sjöman — di sa det att
»Jo — han lär hångla vårdslöst med Diana,
och när i mockasiner han nedstuckit bla’na
och muskedundret fätt i kardan norra,
då hava räv och harar ett Gomorrha,
och ä di kloka gör di testamente,
bums, utan något slags festina lente.»
En smula zick-zack tyckas ju betygen
men det med Gernandt var väl ändå lygen?
Ty själv jag sett Dig giva jösse bane,
när still han satt förstås! — vid knäppet av din hane;
T54"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
