Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Wiener-gobelinerna. Av Max Eisler. Översättning från förf:s manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Max Ei s I er
visa tydligt hållningen av det hela.
Inflytelserna från den italienska
renässansen visa sig framför allt i bordyren, som
återvänder i seriens alla vävnader:
bac-chantiska djur och figurer omslingras av
groteska ornament. Däremot tillhör den
av en kartonist ur Barend van Oerleys
skola tecknade, av Frangois Geubel
vävda dygdserien redan helt den
rafa-elitiska kretsen. Uppbyggnaden har nu
blivit central, figurerna gruppera sig
varje gång kring en i bildfältets midt
högt framträdande dygdegestalt. Ett
exempel: midt på tapeten sitter på en
drake klokheten med den konkava
spegeln i sin höjda hand. Bredvid henne
plockar Ruth axen från fältet, på andra
sidan ser man Thamar med ring och
stav, bakom Gideon med två
följeslagare som bära facklor och stöta i
basuner, medan på högra sidan
israeliternas kamp mot midianiterna utvecklar sig
och i bakgrunden åtskilliga bibliska
händelser skildras (sid. 245). Bordyren, som i
denna serie växlar för de olika tapeterna,
visar alltid små allegoriska figurer, vilka
hänföra sig till den avbildade dygden.
Syndseriens lidelsefulla, direkt ur livet
ösande uppfattning saknas här, i dess
ställe träder den typiska
generaliseringen. Men detta blir dock endast ett
medel för att förstärka den här
framträdande storvulenheten, den
monumentala ytdekorationen.
Den i dessa båda serier utbildade
Brüsselstilen utgrenar sig nu under
sextonde århundradet åt de mest olikartade
håll. Den erövrar efter hand alla
framställningens områden, det bibliska, det
historiska, genren och ornamentiken.
Utvecklingen går först bort från Rafael
till att behärska även rumsillusionen och
vänder sedan åter tillbaka till Rafaels
ytbehandling. Och mot slutet av
perioden få allt flere utomstående
kartonister av italienskt och franskt ur-
sprung taga del i det nederländska
ta-petväveriet.
Bland serierna med bibliska ämnen
framträda särskilt scenerna ur patriarkerna
Abrahams och Jakobs liv, de ur andra
Moseboken, ur Josuas bok samt Tobias.
Barend van Oerleys, Pieter Coekes och
Willem Pannemakers verkstäder, alltså
huvudsakligen representanterna för seklets
första generation, hava åstadkommit det
mesta och det bästa. Det är stora
händelser som här återgivas, och så
fordra de också ett stort
framställningssätt. Män fyllda av övermänsklig kraft,
benådade med gudomlig anda stå i
händelsernas medelpunkt. De kräva
högstämd hållning och en scen utanför
den vanliga verkligheten. Efter hand
ryckes kartongens konstnär med av dessa
ämnens heroiska halt. Lidelsen griper
honom, stillheten viker för rörelsen, ytan
för rumsfördjupningen. Men vävaren
står alltid vid hans sida. Och denne
återför så det lössläppta inom
gobelinstilens gränser. Ty han håller sig
oberörd till materialets och arbetets
fordringar; till den fina vävnaden av silke
och metall, som motsätter sig den
plastiska gestaltningen, de kraftiga
färgkontrasterna och utbyggnaden på djupet
genom ljus och skuggor, och som blott
vill vara en luftigt skimrande, i veka
mellantoner samklingande, ogripbar syn.
Och den kommer också på sin väg till
det värdigaste återgivande av den ideella
och helgfyllda bibliska sfären.
I sanning väldig ter sig »Landets
delning mellan Abraham och Lot», det
är som om här den äldre Pieter Breughels
ande vore närvarande (sid. 246). Midt i
förgrunden höja sig patriarkens och hans
frändes gestalter, och de bestämma med
sin storlek och sin hållning skalan för allt
det övriga. De bestämma uppställningen,
förminskningen och den sammanhållna
rörelsen hos figurgrupperna åt sidorna
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
