Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ljusstaden. Av Frederik van Eeden. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frederik van Eeden
— eller av folkens förbund — då ali
politisk agressivitet måste bliva
Ljusstaden främmande.
Men medelpunkten, denna lilla stats
glänsande centrum, skall vara ett
tempel. Däri skiljer sig mitt projekt från
alla andra liknande planer, som uppstått
under krigstiden, t. ex. den danske
bildhuggaren Hendrik Andersens, vilken
skrev en utförlig bok därom och sände
den till regeringarna och de officiella
korporationerna.
I vår plan, skisserad av arkitekten
I. London och mig, är templet
medelpunkt och huvuduppgift. Kring detta
äro stadens tre delar, den Heliga
staden, Midtstaden (för vetenskap och
konst) och Yttre staden (för materiella
intressen och samfärdsel) grupperade i
nedstigande terrasser.
Den viktigaste frågan skall väl till
en början bliva religionsfrågan. Templet
skall nämligen blott giva uttryck åt det
mest allmänna religiösa draget hos
människorna, som uppenbarar sig genom
kärlek till nästan, rättrådighet,
samvetsfrihet och gudsmedvetande. Man kan
kalla denna sinnesförfattning den
kristliga, men vi avse dock icke att templet
skulle få de yttre formerna för en
kristen, katolsk eller protestantisk kyrka.
Även buddhisten, den orientaliske och
helleniske vise, muhammedanen och
juden skall kunna känna sig dragen dit.
Vi anse, att ingen särskild religion skall
behöva behärska hela världen, utan att
varje egenart inom det religiösa livet
förtjänar vördnad och erkännande. Rundt
kring templet skall var och en finna det
gudshus som motsvarar hans behov.
Men det stora templet skall vara för
alla.
Man kommer helt säkert att förneka
denna idé och förklara den för ohållbar.
Men vi tro fast på den, och vi våga
bygga vår plan på denna tro.
Vidare vore det ett stort misstag att
tro, att Ljusstaden skulle vara en sorts
asyl för några få lyckliga utvalda. Det
är icke dess uppgift. Den skall visa
hela mänskligheten att det är möjligt
att på sådant sätt organisera det
mänskliga samhället, att brottsligheten och
antalet elända, sinnessjuka och
brottslingar skola minskas oerhört. Den lilla
staten skall styras av förvaltare, utsedda
bland alla folks elit genom
folkomröstning, vilka förstå att taga sin höga
uppgift på sig med full ansvarskänsla. Det
gäller ju dock att ersätta det så
opsykologiska lösenordet: »Proletärer i alla
länder, förenen eder» med det riktiga:
»Ädelsinnade i alla länder, förenen eder!»
Men då måste också dessa utvalda
få fria händer. De måste för arbetets
påbörjande utvälja de arbetsdugliga, så
som varje affärsledare väljer sina
arbetare.
Och skola de ej komma från alla
sidor, de som kommo till detta krig för
att mörda och betvinga varandra, då
det gäller att fullborda det härligaste
arbete, till vilket mänskligheten
någonsin uppkallats, det metodiska, i kärlek
och gudsmedvetande företagna
återuppbyggandet av det mänskliga samhället?
416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
