- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionde årgången. 1921 /
435

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Intima teatern. Ett blad i den svenska teaterhistorien. Av Olof Rabenius - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Intima teatern

teatern har hon fått tillfälle att visa hela
äktheten i sin begåvning). Doris Nelson hade
sin glansperiod under den första delen av
teaterns verksamhet, medan Karin Molander
utvecklade sig till sin mognad under den
senare hälften. Som intelligent
karaktärsskådespelerska vann Ellen Appelberg
ett-allt mer och mer aktat namn, medan Tyra
Dörum gjorde sin främsta insats med sin
ursprungsstarka komik. En behaglig subrett
har man lärt känna i Anna Carlsten. Inom
konversationsfacket var den bortryckte Albin
Lavén teaterns bästa förmåga. Albert Ståhl,
Josua Bengtsson, Rune Carlsten (även
talangfull regissör), Mathias Taube och Gösta
Gustafsson äro namn, som icke heller få
förgätas i Intima teaterns minnesbok. Låt
oss även påminna om Erik Wettergrens
inom Intima teatern påbörjade och
avslutade teaterbana. Bland dem som gästspelat
på dess scen må utom de redan nämnda
erinras om Hilda Borgström, Astri Torssell,

Tollie Zellman, Adam Poulsen och Gustaf
Fredrikson, som här 85-årig gjorde sin sista
offentliga sortie från teatern (i Fuldas
Ungdomsvänner).

Ser man tillbaka på de förtjänster och
fel man kunnat finna i Intima teaterns
verksamhet, framstå de förra i avgjord
övervikt, även om man ej blundar för de
senare. En mängd av starka och fina
konstintryck ha i växlande följd utgått från den
scen, över vilken Gustaf Collijn fört spiran.
Han har hållit ett vaksamt öga på den
litterära dramatiken i Europa och låtit flera
av dess bästa verk taga scengestalt hos oss.
Och han har på ett verkligt oegennyttigt
sätt befrämjat den inhemska dramatiska
produktionen genom att som
teaterinnehavare taga sig an ett flertal av dess alster.
När han nu drar sig tillbaka från sitt svåra
och uppoffrande värv, står hela den bildade
allmänheten till honom i varaktig
tacksamhetsskuld.

Från Stockholms teatrar

Av Carl G. Laurin

ET AR precis så långt det
kan vara här på jorden och
förmodligen också i himlen och
i helvetet ifrån den amerikanska
farstonen i Gröna hissen och till
Rabindra-nath Tagore. På den teater, där man nu i
åratal mest oegennyttigt och med ett nästan
om Tagore minnande förakt för den dock
i fenomenvärlden så viktiga s. k. slanten
strävar efter idealet, gavs som
avskedsföreställning Tagores Chitra och Himlens
hemlighet av Pär Lagerkvist. Redan
den dyrbara och stilfulla uppsättningen,
varmed de två styckena gåvos, visade att
vi voro jag hade så när sagt gäster hos en
man, som har till nobel passion att bjuda
kända och okända och »alla, som vilja
vara med», på teater och oftast mycket
god sådan. Nu då denne egendomlige och
sympatiske konstentusiast dragit sig tillbaka
som teaterdirektör, riktas ett varmt tack
till honom för ali den stora teaterkunskap,
det brinnande intresse, den vackra och

hjärtliga frikostighet, som utmärkt Gustaf
Collijns verksamhet vid Intima teatern. Att
uppgå i och offra för idén, det är detta
det gäller, och häri liknar den avgående
teaterchefen den indiske profeten, som
spelades på Intima teatern några veckor
innan han själv i lekamlig gestalt talade
till oss.

Man blir litet häpen åt att
kvinnoemancipationsfrågan tycks ha förekommit
i gamla Indien, även om det salomoniska
ordet om att ingenting är nytt under
solen har sin relativa sanning. Visserligen
var Chitra en konungadotter, och både
drottningen av Saba och drottning Kristina
tillätos säkert en större rörelse- och
studiefrihet än den, som rådde bland samtidens
damer bland undersåtarna.

Prinsessan Chitra—fru Bosse önskar
att lämna en regentinnas mödosamma och
praktiska bestyr och grundligtkännakärleken.
Hon ber kärlekens gud Madana att få
erfara den med eremiten Arjuna—herr

435

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1921/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free