Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Carolina Rediviva. Några anteckningar till Uppsala Universitetsbiblioteks 300-årsjubileum. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samuel E. Bring
lande tryckfrihetsförordning skyldig att
av allt (böcker, småskrifter, tidningar
m. m., dock icke blankettryck), som
utgår från hans officin, avlämna fyra
fullständiga och felfria exemplar, av
vilka universitetsbiblioteket får sig
till-sändt ett. Allt sedan 1707 har
biblioteket åtnjutit denna förmån, vilken icke
kan skattas nog högt för forskningen.
Fore den tiden måste även den i Sverige
tryckta litteraturen köpas. Det var
därför mycket illa beställt med
tillgången på svenska böcker, då det
obetydliga anslaget huvudsakligen måste
användas för anskaffningen av utländsk
litteratur. Ar 1649 ägde biblioteket
endast fem svenska arbeten; under perioden
1649—1675 inköptes enligt bevarade
räkenskaper icke flera än 28 dylika. Då
därjämte boktryckarna efter 1707 ofta
underläto att ställa sig förordningen till
efterrättelse eller inlämnade bristfälliga
leveranser, vilka förr icke kunde
övervakas så noga som nu, finnas i
bibliotekets samlingar av äldre svenskt tryck
otvivelaktigt stora luckor. Tack vare
betydande donationer, varpå Carolinas
historia är så rik, hava dessa betänkliga
brister till stor del kunnat utfyllas. Den
värdefullaste kompletteringen erhölls
genom den Cronstedtska samlingen på
omkring 3,000 volymer, vilken riksens
ständer 1756 inlöste och förärade
kronprins Gustaf och som av honom
överlämnades några år senare. I detta
sammanhang bör även nämnas bibliotekets
till omfånget största donation (1880) av
garvaråldermannen Jakob Westin i
Stockholm. För svensk historia
betydelsefull är den Gustaf Adolfs-samling,
bestående av bearbetningar, samtida tryck
och flygskrifter, planer, porträtt och
handlingar, vilken hopbragts av konsul
Oscar Planer i Lützen och till
biblioteket nyligen förärats av brukspatron
Ernst Kjellberg.
Den svenska bokproduktionen har,
som var man vet, under senare år svällt
ut till ett förut icke anat omfång. Detta
gäller framför allt den del som mera
sällan kommer under allmänhetens ögon
eller det s. k. småtrycket. Med denna
fackterm åsyftas tryckalster, som i
regel endast innehålla några få sidor och
bestå av stadgar, reglementen, års- och
revisionsberättelser. För att anföra ett
exempel levererades från tryckerierna
till biblioteket år 1919 icke mindre än
1,789 dylikt småtryck rörande
arbetarföreningar, 3,961 rörande bolag, 858
rörande pensionsanstalter och sjukkassor,
607 rörande nykterhet o. s. v.
Sorteringen och inläggningen av de väldiga
massorna likartat tryck kräver mycken
tid och möda, liksom för övrigt
granskningen av boktryckarnas leveranser, och
den biblioteksmässiga behandlingen av
det svenska trycket i allmänhet är
betydligt mer fordrande än man vanligen
föreställer sig.
Den utom Sverige tryckta
litteraturen tillföres biblioteket genom köp,
byten och gåvor. Under de första
decennierna av bibliotekets tillvaro tillkommo
dock de största accessionerna på ett
mera ovanligt sätt. Under krigstågen i
Livland, Preussen och Tyskland
beslagtogos välförsedda och värdefulla
kloster-och jesuitbibliotek och skickades hem
till Sverige. För dåtidens uppfattning
förelåg intet hinder att betrakta
litterära skatter som rättmätigt krigsbyte,
och Gustaf II Adolf och de som efter
honom togo arvet försummade heller
icke att systematiskt utnyttja de rika
tillfällen, som vapenlyckan erbjöd.
Därom vittna de delar som
universitetsbiblioteket äger utav jesuitbiblioteken i
Riga och Braunsberg,
domkapitelsbiblioteket i Frauenburg, furstbiskopliga
biblioteket i Würzburg, kurfurstliga
biblioteket i Mainz m. fl. Dessa er-
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
