Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Carolina Rediviva. Några anteckningar till Uppsala Universitetsbiblioteks 300-årsjubileum. Av Samuel E. Bring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C ar o lin a Rediviva
bildade och skolade tjänstemän. Härtill
kommer så annan personal på 15 personer.
Förr var det i regel någon vid
universitetet anställd professor som på grund
av vissa ökningar i den därmed förbundna
lönen förflyttades till posten som chef
för biblioteket. Det vetenskapliga
biblioteksarbetet är emellertid numera av
en helt annan art än fordom och
kräver ovillkorligen att ledaren är fullt
förtrogen med arbetets alla detaljer, vilket
endast vinnes genom långvarig skolning
inom yrket, och att han fullt behärskar
den moderna bibliotekstekniken.
Universitetsbiblioteket kan också uppvisa
en ovanligt ståtlig rad av dugande och
framstående chefer, av vilka många
skapat sig ett lysande namn i vår odlings
häfder. Deras gärning och insats i vår
andliga odling böra därför icke
förglömmas vid institutionens 300-årsjubileum.
Vad Johannes Loccenius, Johannes
Schef-ferus, Erie Benzelius, Per Fabian
Aurivillius, Johan Henrik Schröder, Carl
Gustaf Styffe m. fl. uträttat till fromma
för biblioteket och vår kulturella
utveckling kan här icke uppräknas, men
därom tälja vältaligt många blad i vår
lärdomshistoria. Dessa stolta
traditioner ha tagits i arv och värdigt
vidmakthållits av universitetsbibliotekets chefer
under de senaste decennierna: Claes
Annerstedt, bibliotekets nydanare och
den frejdade skildraren av dess och
universitetets öden, Leonard Bygdén,
den framstående bibliografen, Aksel
Andersson, den nitiske främjaren af
bibliotekets bytesförbindelser, samt den
nuvarande överbibliotekarien Markus
Hulth.
På sätt som ovan endast kunnat i
största korthet antydas, har
universitetsbiblioteket fortlevat under 300 år,
utvecklats till en stor och betydelsefull
institution och efter måttet av sina
krafter försökt fylla de krav, som den
vetenskapliga forskningen och
utbildningen har rätt att ställa på detsamma.
Det åligger därför kommande släkten
och de som efter oss taga arvet att
ytterligare utveckla Gustaf Adolfs
donation och väl vårda denna nationella skatt,
som tillika avspeglar vår andliga
kulturs tillväxt århundrade för århundrade.
Universitetsbiblioteket har förvisso rätt
att icke bli förbisett eller försummat,
då det fyllt och kommer att fylla en så
oerhört viktig roll i vår kulturella
odling, och på denna vilar dock, trots alla
bolschevikiska tendenser, vårt materiella
välstånd. Att bibliotek och böcker
utgöra en av de mest verksamma och
fruktbärande kulturfaktorerna, torde
numera ingen våga bestrida.
527
Bibliotekets gamla pärmstämpel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
