- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionde årgången. 1921 /
580

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Två franska medeltidsdiktare. Charles d’Orléans — François Villon. Av Albert Ehrensvärd. I. Charles d’Orléans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Albert Ehr en s v är d

betecknar sig som »Votre poure (pauvre)
escolier Francois». Men i diktens värld
råder en annan rangordning än vid
hoven, och »le poure escolier» har sedan
länge överglänst sin furstlige
sångarbro-der och beskyddare.

I sin dikt till den lilla prinsessan
berör Villon ett ämne, som gärna är en
ömtålig sträng vid alla döttrars födelse
och framför allt vid deras, som äro
arvtagare till ett stort namn och en lysande
ställning. »Några» — säger han — »hade
velat att Ni varit en son», men han
skyndar att beteckna dessa »några», som:

»–gens qui bien peu sentent

nourriz en simplesse et confiz»

och han avsvärjer ali gemenskap med
dem under hänvisning till att »Dieu fait
tout pour le mieulx».

Det är väl sannolikt att i sitt hjärtas
djup Charles d’Orléans var bland dem,
som diktaren gick sä hårdt till rätta med.
Men det vidunderliga inträffade: sedan
hans gemål givit honom ännu en dotter,
föddes år 1462 —• Charles var då
omkring 70 år —• en son. Det var icke att
undra på, att han betraktade detta hart
när som ett mirakel och i sin glädje gav
en större summa penningar till sin
biktfar till tack för att denne dagligen en
längre tid läst mässor för den lyckliga
utgången av den väntade händelsen.
Barnets gudfar var ingen mindre än Ludvig
XI, och det uppkallades på engång efter
denne och farfadern. Det var den
blivande Ludvig XII. För övrigt uppförde
han sig mycket illa under dopet och
väckte sin höge gudfars synbara
misshag. Även en person av ett fogligare
lynne än Ludvig XI skulle kanske tagit
illa vid sig.

Så kunde Charles d’Orléans sluta
sina dagar i hoppet att den ättegren av
det gamla franska konungahuset, över
vilken hans diktning och hans olyckor

kastat så mycken namnkunnighet, icke
skulle slockna med honom. Natten
mellan den 4 och 5 januari 1465 gick
Charles, sedan länge mätt av livet, till
sina fäder.

* *

*



Om en nutida skald hade haft
ett liv så rikt på prövningar som
Charles d’Orléans, hade detta säkerligen
satt djupa spår i hans diktning. Både
de stormiga ungdomsåren och det långa
fängelselivet hade nog gått igen däri.
Den moderne skalden biktar alltid mer
eller mindre sitt liv, även om han
söker anlägga en omklädnad, som
skyddar hans personlighet. Hans diktning
är hämtad ur hans livserfarenheter och
har till ändamål att lösgöra både hans
sorg och hans glädje, och han vet att
det säkraste sättet att röra andra
människor är att gripa ett djupt tag i sitt
eget liv. I ett av sina brev berättar
Ibsen, att han, när han i Rom skrev
»Brand», hade stående på sitt bord en
skorpion i ett tomt glas. Då och då
blev den sjuk, varvid han brukade kasta
ett stycke frukt ned till djuret, som med
raseri kastade sig över detsamma och
däri utgöt sitt gift. Därefter blev den
frisk igen. Är det icke något liknande
med oss poeter? — frågar Ibsen.

Intet kunde vara mera främmande
för en medeltida diktare än en sådan
uppfattning.1 För honom var diktandet
framför allt ett förnämt tidsfördriv eller
om man vill ett finare handtverk. Han
formade sina ballader och rondeauer
eller vad de olika diktformerna hette, som
en guldsmed smider ett smycke. Med

1 Egendomligt nog, har emellertid
Joachim du Bellay i en sonett, skriven under
hans vistelse i Rom på 1550-talet, begagnat sig
av ungefär samma bild som Ibsen. Men du
Bellay levde hundra år senare än Charles
d’Orléans och stod i flere avseenden fore sin tid.

580

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:58:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1921/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free