Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om det svenska rikstelefonnätet. Av Herman Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O in det svenska r i k s t e l e f o 1111 ä t e t
Ve r k s t a ds bygg na d i Ny nä s h am n.
Vad beträffar utvecklingen av de
tekniska anordningar, som bilda ett
telefonnät, har man i vårt lilla Sverige
kunnat från första stunden klara sig
själv med teknikens utformning och
förbättring up to date.
Redan år 1878 hade L. M. Ericsson
börjat tillverka hörtelefoner, och i
början av 1880-talet omfattade
fabrikationen både telefon och växelbord, vilka
beträffande konstruktionens
ändamålsenlighet, materialiernas godhet samt
prisbilligheten och den telefoniska
effektiviteten kunde väl uthärda den utländska
konkurrensen. De vunno också livlig
avsättning inom och utom landet. Sedan
både allmänna och riks anlagt egna
verkstäder, inriktades fabrikationen
huvudsakligen på export, och firman är nu ett av de
svenska företag, som med rätta åtnjuter
det bästa anseende för sina leveranser
till snart sagt alla delar av jordklotet.
4—Ord och Bild, 32:0. årg.
Är 1891 anlade telegrafverket en
egen verkstad för att få
reparationsarbetena hastigt utförda under verkets
omedelbara kontroll och till billigare pris.
Snart börjades även nytillverkning av
apparater och växelbord enligt egna
konstruktioner. Tillverkningen ökades
snabbt och överflyttades år 1912 till en
i Nynäshamn för ändamålet nyuppförd
förstklassig verkstadsanläggning.
Tillverkningsvärdet utgjorde under år 1892
kr. 73,000 och under år 1920 kr.
8,450,000. Antalet arbetare uppgick
sistnämnda år till omkring 800, därav
omkring 300 kvinnor och minderåriga.
Även på uppfinningarnas område har
telegrafverket inom sin tjänstemannakår
funnit genialiska medhjälpare. Redan
på 1890-talet utförde ingenjör
Betulan-der experiment med automatiska
växelapparater för små stationer enligt en
telegratkommissarie Pehrsons idé, och
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
