Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gustav Vasas kungagärning och dess historiska förutsättningar. Några synpunkter i anledning av 400-årsminnet. Av Gottfrid Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gottfrid Carlsson
grundligt böja kyrkan under
statsmaktens lydno gingo både gamle och unge
herr Sten till de svenska prelaternas
fasa ända därhän, att de genom
överenskommelser med påvestolen bakom de
inhemska kyrkoinstansernas rygg med
framgång sökte bereda sig möjlighet att
besätta biskopsstolarna med sina egna
kandidater oberoende av den kanoniska
valordningen.
Rådsväldet hade emellertid så starka
rötter i traditionen och i det faktiska
läget på statslivets område, att alla dessa
strävanden att bryta dess makt endast
långsamt ledde till målet. Varken Sten
Sture d. ä. eller Svante Nilsson
förmådde vinna någon avgörande seger
över det oppositionella aristokratpartiet
utan måste gång efter annan foga sig i
rådsbeslut — särskilt i utrikespolitiska
frågor — som gingo stick i stäv mot
deras egna önskningar. Sten Sture d. y.
var i så måtto betydligt lyckligare, och
hans regeringstillträde kom i följd av
den maktfullkomlighet, som han
sedermera under hela sin styrelse utvecklade,
att beteckna epoken för det medeltida
rådsväldets definitiva fall; det
återuppstod aldrig mera. Stödd på riksdagen
och på de breda lagrens förtroende,
gjorde unge herr Sten sin vilja gällande
i allt. Under överläggningar med några
få förtrogna, främst kanslern Peder
Jakobsson, fattade han själv, som det vill
synas, alla viktigare beslut, och de
oppositionellt sinnade aristokraterna funno
ingen annan utväg att söka hejda en för
andligt och världsligt stormannavälde ödes-
O Ö
diger utveckling än att skrida till
formlig revolt under Gustav Trolles ledning.
Försöket misslyckades i grund, och
under sina sista år synes riksföreståndaren
ha varit mäktigare än någonsin. Endast
den danske fiendens upprepade anfall
och nödvändigheten av att först
slutgiltigt avvärja detta yttre hot tycktes ännu
hindra honom från att nå det stora
målet för hans förhoppningar: Sveriges
konungakrona, då han plötsligt
bortrycktes av döden.
Vi ha i det föregående sett, att
senmedeltidens stora statstanke även hade
nått vårt land och under Sturarna gjort
sig starkt gällande i den praktiska
politiken. Men det är icke någon ren
tillfällighet, att rikets oberoende ändock
icke kunde varaktigt upprätthållas. Det
berodde icke enbart på det
svaghetstillstånd, i vilket ett nyss avslutat krig
med Ryssland hade försatt Sverige, att
Sten Sture d. ä. år 1497 dukade under
för den med upproriska svenska
stormän samverkande konung Hans. Sten
Sture den yngres förtidiga bortgång och
svårigheten att finna en ny nationell
styresman, som omedelbart kunde
fortsätta den dödes verk, var icke heller
den enda grunden till att Kristian II år
1520 blev svenskarnas herre. Orsakerna
lågo i bägge fallen betydligt djupare än
sä: båda de ifrågavarande katastroferna
kunna ytterst härledas ur det faktum,
att den starkare statsmakt, som
Sturarna hade skapat, saknade den kanske
nödvändigaste betingelsen för sin
uppgift att bereda riket ökad
motståndskraft utåt, nämligen ett tillräckligt
finansiellt underlag. Det båtade därvid föga,
att riksföreståndarna till aristokratiens
missnöje väsentligt inskränkte
tjänstelänens antal och avsevärt utvidgade den
direkt för kronans räkning förvaltade
delen av riket utöver vad som varit
brukligt under rådsväldets glansdagar.
Regentens ekonomiska resurser voro
fortfarande alldeles för små, och detta
faktum visade framför allt på
krigsväsendets område sina ödesdigra verkningar.
Till lands måste Sturarna företrädesvis
betjäna sig av tillfälliga folkuppbåd,
emedan medel i regel saknades för
uppbringande och underhåll av övade lego-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
