Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Snorre Sturlason. Av Fredrik Paasche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Paasche
kunstnerisk omarbeidelse end paa den
nöiagtige gjengivelse av meningen.
Prosaen maa paa os norske virke noget mere
akademisk end vore egne moderne
sagaoversættelser. Vi er vant til at taale megen
»sagastil», vi gaar ikke av veien for ord
fra oldsprogetog dialekterne og for
uttrykkets oprindelige enkelhet. Professor Olson
varierer uttrykket; han omskriver f. ex.
det stadig gjentagne, enkle »var»:
Norsk oversættelse.
Dagen efter gik kongen omkring ute paa
böen og Aasta, hans mor, med ham. Da gik
de til et tjern. Der var da sveinerne Guttorm
og Halfdan, Aastas sönner, og lekte sig. Der
var det stelt til med store gaarder og store
kornlader, mange naut og sauer; det var
deres lek. Stutt vei derfra, ved tjernet, i en
leiret vik, var Harald og hadde træspaaner der,
og de laa og flöt ved land, mange sammen.
Professor 0:s oversættelse.
Dagen därpå gick konungen omkring utan-
för gården tillsamman med sin moder Åsta.
De gingo bort till en tjärn. Där sprungo
gossarna Guttorm og Halfdan, Åstas söner, och
lekte. De hade stora gårdar och sädeslador,
många kor och får; det var deras lek. Nära
därintill vid tjärnen vid en grund vik satt
Harald och hade en mängd träspånor, som
flöto vid stranden.
Det er ikke visst, at noget er vundet
ved at mindske stilens naivitet (f. ex.
ved »sprungo» og »satt» istedenfor
det oprindelige »var»); men om svensk
stil er det som sagt vanskeligt for
en utlending at dömme; og hvad
jeg sikrest kan se, er den
gjennem-gaaende klarhet og livfuldhet i professor
Olsons oversættelse.
Maatte den nu naavide ut! Om den
det gjör, vil Snorre Sturlasons
kongesagaer, i sin nye svenske form, bli et
nyt middel til större forstaaelse mellem
Sveriges og Norges folk.
Titelvignet. Gerhard Munthe.
412
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
