Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lunds domkyrka. Till 800-årsminnet av det äldsta kryptaltarets invigning. Av Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L linds do m k y r k a
Domkyrkan i sitt nuvarande skick jämte den
enda bevarade k l o s t e r b y g g n a d e n.
serande innehåll som den förra. Där ser
man en tonsurprydd munk, som
förmanande sträcker ut handen mot en äldre
kvinna. Vid sidan om den förre läses
»Van Duren 1514», och under bilderna
står: »Mången ger en annan ett gott råd,
fastän han själv icke följer detsamma».
Den egendomligaste framställningen
erbjuder dock den västra hällen,
nämligen bilden av en ofantlig lus, som
bunden med lås och kedja angriper ett
utmattat får. Texten lyder: »Den hungriga
lusen biter fåret, det är visst. Gud hjälpe
fåret, som är skorvigt och icke kan klia
sig, det måtte väl de hungriga lössen
glädjas över.»
Från den gamle westfalarens filoso-
fiska betraktelser vandra vi förbi de förut
beskrivna »Finnbilderna» och den gamla
senromanska dopfunten, som måhända
anskaffats efter eldsvådan 1234, då den
äldre funten sannolikt förstördes, upp i
övre kyrkan. De inventarier, som här
mest falla i ögonen, äro de märkliga
träskulpturerna från senare delen av
1300-talet samt de enastående statyettbärande
kolonnerna av brons och den sjuarmade
ljusstaken av samma metall.
Bland träskulpturerna intager
korstols-inredningen dèt utan jämförelse främsta
rummet. Dess nuvarande uppställning
är ej den ursprungliga. Om man tänker
sig korstolarna svängda helt om, sä att
de nuvarande västgavlarna behålla sitt
"463
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
