Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Lunds domkyrka. Till 800-årsminnet av det äldsta kryptaltarets invigning. Av Otto Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lunds domkyrka
Dorn ky r k an sedd fr å 11 nordväst.
skåpets corpus på högkorets ena vägg
och dess flyglar på den andra. Om,
såsom meningen är, Skovgaards
mosaikmålning kommer att anbringas i
absidvalvet, torde altarskåpets nuvarande
uppställning komma att te sig än mera
otillfredsställande. Ett nytt altare, gärna av
baldakinkaraktär och något framflyttat,
vore förmodligen den bästa lösningen på
kyrkans altarfråga.
Ett av de intressantaste momenten i
den minnesfest som kommer att firas den
17 nästkommande september, till erinran
om att 800 år förflutit sedan huvudaltaret
i kryptan invigdes av ärkebiskop Asker,
torde bliva det högtidliga avtäckandet
av kyrkans medeltida konstur. Detta
märkliga ur, som nämnes redan i en
ärkebiskop Hans Laxmans stiftelseurkund
av år 1442, finnes endast delvis bevarat
i original. Nu har emellertid en lycklig
rekonstruktion kommit till stånd, tack
vare det osparda nit och det omfattande
arbete, som tornurmakaren Bertram
Larsen i Köpenhamn och
domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin i Lund nedlagt
därpå under en lång följd av år.
Uret består nedtill av en
kalendertavla, omgiven av djurkretsens tecken
och med evangelistsymbolerna i hörnen
samt upptill av en urtavla, som krönes
av två riddare till häst, vilka varje timme
skifta lika många hugg som klockan slår
slag. Mellan de båda tavlorna sitter på
en liten plattform en madonnabild,
flankerad av två hornblåsare. Varje gång
klockan slår tolv, lyfta dessa sina lurar
till blåsning, en dörr går upp, och
genom denna skrida heliga tre konungar
jämte sina tjänare, de förra med en
bugning, förbi Mariabilden. Figurerna
ansluta sig i sin hållning förträffligt till
den medeltida skulpturen. De äro
konstnärligt vällyckade och arkaistiskt hållna
30—Ord och Bild, J2:a årg.
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
