Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Det ryska sammanfallets eftermäle. Av Werner Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ry ska sammanfallets eftermäle
S t o rfu r s t inn o r n a Olga, Tatjana, Maria och Anastasia.
Detta blinda lydnadsförhållande till
kejsarinnan å ena och Rasputin å andra sidan
gjorde att de höllo fast vid henne, men
det innebar icke några synnerliga
förutsättningar för hennes vitsord i politiska
frågor. Hon sitter instängd med
kejsar-familjen i åratal och blir ett eko av den.
Hon går däremellan »fullkomligt opolitiska
ärenden» (!) till Rasputins bostad och har
icke en aning om vilken ödesdiger roll
hon spelar. Hon ser allt möjligt och ser
likväl ingenting. Hon förnekar t. ex. att man
är rädd för attentat. Hennes karakteristik
av personer och än mer av händelser är
otroligt osammansatt. Kejsarens slöhet är
bara självbehärskning, hans passivitet
berodde på att han hade »den slags
begåvning, som endast kunde koncentrera sig
på en sak åt gången»; stundom ljusnar han
dock och liknar »en man, vilkens styrka
plötsligt förnyas»; hon imponeras av hans
»fasta vilja» — dock medger hon att han
var lättrogen — han har »ledaregenskaper,
men mycket få tillfällen att utöva dem»(I);
»inom sitt eget område» (?) var han dock
en »kejsare i varje tum».
Överbefälhavaren sänder med flit sina arméer i fält utan
ammunition och sysslar endast med
spiri-tistiska övningar (slikt inbillar Rasputin både
kejsaren och henne). Stackars Stürmer är
bara utsatt för förtal, och det är »absurt»
att Rasputin skulle haft något att göra med
Protopopoffs utnämning; katastrofen är
uteslutande en följd av förfallet i Ryssland,
Guds straffdom över hela folkets synder,
m. m. sådant. Orsakerna till detta förfall
frågar hon icke efter. Rasputin är för
henne liksom för kejsarinnan den helige
mannen och profeten, och hon medger
endast att han lider av böjelse för starka
drycker . . . Hennes uttalanden äro ett
fortsatt eko av kejsarinnans; men vilken
oerhörd skillnad i temperament och uttryck.
Genom denna komprometterande
naivitet blir hon också ovederhäftig i reellare
saker. Det är intressant att sammanställa
Gilliards framställning av historien om
fröken Tjutschoff med Virubovas. Denna
beskyller fröken T., storfurstinnornas
lärarinna, att hava »skapat vad som sedan blev
den internationella Rasputin-skandalen» och
målar ut henne i förskräckliga färger.
Gilliard prisar henne för att ha varit den
första som vid hovet försökte avslöja
mannen ; då hon i sin iver överdrev, var det
lätt att få henne dömd och avskedad.1
1 Virubova säger, på tal om beskyllningarna för
tyska intriger, att greve Freedericksz icke kunde
549
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
