Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Göteborg genom tiderna. Av Helge Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
He I ge A lm q u is t
på denna tid, då nationaliteterna lätt
blandades med varandra, knappast tal
om medvetna nationella motsatser, men
förhållandena framkallade en viss
spänning mellan de inflyttade med sina
anspråk och de rotfasta med sin känsla
av att de icke borde vara tillbakasatta
i ett land som var deras fäders och i
en stad som anlagd på ny mark dock
var deras egen.
Det fanns vid sidan av det svenska
och holländska ett annat folkelement
som småningom gjorde sig alltmera
gällande och undergrävde marken för
de myndiga holländarna. Göteborg
berodde visserligen mest av sina
handelsförbindelser västerut; dess köpmän
utskeppade trä och järn framför allt till
Holland och England, senare också till
Frankrike, liksom de hämtade landets
oumbärligaste förnödenhetsartikel, saltet,
och en numera omstridd
förnödenhetsartikel, vinet, i spanska, senare också i
portugisiska och franska hamnar. Men
de ärvde också av Nylöse livliga
handelsförbindelser med Tyskland, och från
Lübeck, Hamburg och andra tyska
städer inflyttade köpmän och
hantverkare, stadgade affärsmän eller någon
gång bankruttörer, som kände marken
bränna under sina fötter och som
hoppades och mer än en gång lyckades att i
svenska städer börja på nytt och vinna
framgång. Och dessutom fanns det i
Tyskland gott om förvaltningsjurister
med eller utan doktorstitel, som under
det trettioåriga krigets skiften måste fly
från brända hem och därför gärna sökte
tjänst i utlandet, och varför då icke
också hos Göteborgs burggreve,
presidenter och råd? De träffade i den
unga staden landsmän, icke blott
köpmän och hantverkare, utan också präster,
som hade funnit en tillflykt som herdar,
mer eller mindre fromsinta, i Göteborgs
tyska församling, senare också stads-
läkare, som hade kommit till staden
med akademiskt vitsord från berömda
lärosäten pä en tid, då läkarvetenskapen
vid Uppsala universitet tog sina första
stapplande steg. Det tyska
folkelementet visade över huvud under denna
tid av det tyska rikets splittring en
märklig expansionsförmåga, och de lärda
eller olärda tyska utvandrarna hade i sitt
väsen något av tystlåten ihärdighet, när
det gällde också av omständlig
vederhäftighet, som med rätta gjorde sig
gällande, även om det ibland kom till
utbrott av doktor Martin Luthers
blodfulla och hetsiga temperament eller av
det trätgiriga rätthaveri, som utom
föreläsningskatalogen och stadgarna var ett
läroämne, icke alldeles i den store
reformatorns anda, vid tyska universitet
och i tyska skrån.
Staden fick också och i allt högre
grad ett befolkningstillskott från annat
håll, från England och Skottland, från
den starka och självmedvetna ras, som
redan på drottning Elisabeths tid hade
börjat att dristigt söka sig mål också
på andra sidan om världshaven och som
under 1600-talet gick i puritanismens
hårt uppfostrande skola. Vad dennas
disciplin och gammaltestamentliga
dygder förmådde skapa, visar bäst
Cromwells generation, och vad engelsmännens
hårda träning i köpenskapen till sist
förmådde, visar utgången av deras långa
handelskonkurrens med de holländska
köpmansintressena; på 1700-talet var
Holland tillbakaträngt, medan England
alltmer behärskade världshandeln. De
engelska köpmän, som lågo såsom
handelsagenter i Göteborg, voro aldrig gärna
sedda av stadens borgerskap, men de
engelsmän och skottar, som där vunno
stadigt hemvist och burskap, voro utan
tvivel ett värdefullt ferment i stadens
ekonomiska liv. Särskilt från 1700-talets
början äro mången framgångsrik köp-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
