Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Göteborg genom tiderna. Av Helge Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Helge Almquist
Man kan visserligen fråga: när de
kloka affärsmän, som i sina kontor vid
hamngatorna drogo bilansen av sina
affärer på Kristinehamns järnmarknad
eller beräknade frakterna till England,
Medelhavsländerna och Ostasien,
priserna på järn och trä i närmare och
fjärmare hamnar, tänkte de då med
något större bekymmer på, om riket
regerades av maktägande ständer eller av en
konung, som gjorde anspråk på
konungamakt? Det var dem naturligtvis icke
fördolt, att politiken ingrep mer eller
mindre visligt i det ekonomiska livet,
men erfarenheten lärde dem utan tvivel,
såsom den hade lärt deras förfäder, att
missgreppen i längden rättade sig själva,
att förordningarna trots allt straffhot till
sist vittrade ner, om man icke kunde
följa dem, och att kommerskollegium
under olika regimer ville ungefär
detsamma, förmådde ungefär lika mycket
och lika litet. De nya möjligheterna,
de plötsliga motgångarna skapades icke
genom något kollegiums förordningar;
de kommo såsom en välsignelse av vår
herre eller såsom ett hans syndastraff
eller, uttryckt i ett annat och på
1700-talet nymodigare språk, de hade sin
grund i naturalhistoriens och ekonomiens
genomforskbara hemligheter, de berodde
av naturen, som kunde skapa armod,
helst om dess lagar inte tolkades
förnuftigt, men också skänka ur sin ymnighets
horn.
Det sista hände, då sillen plötsligt
vid 1700-talets mitt började att
strömma till Bohusläns kuster, år efter år,
årtionde efter årtionde glittrande i
fiskarnes nät, och det betydde för hela
Västkusten, och inte minst för Göteborg, att
den blev till silver och skapade välmåga
för land och stad. Och när sillfisket
under 1800-talets första årtionde
upphörde, hade Napoleons handelspolitik,
hans försök att krossa England genom
kontinentalsystemet öppnat nya
möjligheter för Göteborgs handel. Över
Göteborg sökte sig år efter år engelska
varor vägen till kontinenten, och denna
transitohandel gjorde ånyo Göteborgs
köpmän rika. De bästa, kanske de flesta,
undandrogo sig varken då eller senare
rikedomens förpliktelser; mecenatskapet,
som redan på 1700-talet gav Niklas
Sahlgren den gode medborgarens
eklövskrans, har sedan anknutits till många
mer eller mindre kända namn.
Det är icke möjligt att här ens i
korthet skildra Göteborgs ekonomiska
utveckling efter denna period,
depressionstiden närmast efter år 1815, det
begynnande uppsvinget på 1840-talet, de gyllne
tiderna under Krimkriget och alla senare
konjunkturväxlingar. Jag kan också blott
erinra om de stora järnvägslinjernas
tillkomst (Västra stambanans på 1850-talet,
Bergslagernas järnväg pä 1870-talet),
som jämte Trollhätte kanals ombyggnad,
fullbordad 1844, gav staden nya eller
förbättrade förbindelser med sitt
uppland. Jag kan inte skildra stadens yttre
växt genom införlivande av nya områden
på södra och senare också på norra
sidan av älven eller hamnanläggningarnas
utveckling intill år 1922, då den nya
frihamnen invigdes. Endast några
siffror, som angiva folkmängdens växt, må
anföras: den kan vid 1800 talets ingång
beräknas till omkring 12,000, nådde på
1830-talet upp till mer än 20,000, var
år 1875 omkring 65,000, började
omkring är 1890 att överstiga det första
100,ooo-talet och har sedan mer än
fördubblats till omkring 230,000.
Jag skall, i stället för att giva mer
än dessa knappa antydningar om den
materiella utvecklingen, med några ord
beröra i8oo talets stora politiska
idériktningar i den mån de speglas i stadens
historia.
På Karl Johans tid bröt sig i Göte-
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
