Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tyska familjenamn i svenskan. Av Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
El o f He llqu is t
att av de nyss diskuterade FüRST, Kön ig,
KAISER o. s. v. några kunna tänkas ha
samma slags ursprung.
Av formellt annat slag, men av
samma innebörd som de nyss nämnda
ad-jektiviska Braun, Kahl, Kruse o. s. v.
äro de binamn, som ligga till grund för
släktnamnen Dickman, tjockis, Gelhaar,
gulhår, Glatz, flintskalle, Kruskopf,
krushuvud, vartill vi även kunna räkna
Wittrock (lågtyskt), vitrock, att jämföra
med de tyska familjenamnen Kurz- och
Langrock eller med det fornsvenska
binamnet svartrock. Dylika öknamn
ligga inom parentes även till grund för
de svenska släktnamnen campbell och
Kennedy, egentligen gamla skotska
(gaeliska) klannamn med betydelsen
’snedmun’ resp. ’fulhuvud’.
En särskild grupp av dylika namn
bilda de nu även svenska Kempe
(lågtyskt) och Kempee (högtyskt), Degen
och Weigand, samtliga med betydelsen
kämpe’ eller syftande på krigiska värv
och lynnen. I detta sammanhang kunna
vi ju också erinra om det tyska
forskarnamnet Harnack, av Hardenack,
hårdnacke.
Svårare att analysera äro de gamla
binamn, som beteckna varor, verktyg,
mynt o. d. och som i Sverige företrädas
av sådana familjenamn som t. ex.
Blei-weiss, blyvitt, Eisen, järn, Hammer,
hammare, Heller, styver, Pfannenstill
och -still, pannskaft (dock även som
ortnamn)," schlegel, slagträ. Att det
här åtminstone i vissa fall är fråga om
yrken såsom smed, järnkramhandlande el.
dyl., torde dock få anses säkert. Så ville
jag t. ex. helst uppfatta pfannenstill
(-still) som en skämtsam variation av
Pfannenschmidt, vilket i Tyskland
brukas som släktnamn. Enligt vad en av
namnets bärare upplyst mig, existerar
dock ett släktvapen, som kunde tänkas
snarare hänvisa på kock än på smedyr-
ket: pannskaftet passar ju in även på det
förra. Men dylika vapen bero stundom
på felaktig tolkning av namn, vilkas
egentliga innebörd fallit i glömska; man kunde
t. ex. erinra om vissa stadsvapen, såsom
Trälleborgs och Västerås.
Ett gammalt binamn av sannolikt för
alltid förborgad innebörd döljer sig i
familjenamnet Bräutigam (brudgumme),
väl känt åtminstone för alla
Göteborgs-damer från Bräutigams konditori. Och sä
erinra vi äntligen om den underliga
gruppen Herbst, höst, Lenz, vår, Sommer
och Winter, som jämte namn såsom
Son(n)tag o. d. kunde kräva ett särskilt
kapitel.
Till dessa ofta skämtsamma
familjenamn får också räknas SturzenbecKER,
vilket sannolikt är ett s. k.
imperativ-namn (störta i dig bägaren!) av samma
art som det tyska Leerenbecker (töm
bägaren!), Sciiüttespeer (skaka spjutet!.
jfr eng. Shakespere) o. s- v. — ofta med
rötter i de livslustiga och något
grov-hyvlade landsknektarnas skaror. På gamla
släktsigill förekommer verkligen också
bilden av en arm eller hand med en
omvänd bägare. Av samma typ är också
llebgott (älska Gud!), som dock
säkerligen härrör frän helt andra kretsar.
Nomen est omen, sade ju de gamle.
Åtminstone i två fall har jag, möjligen
utan giltiga grunder, inbillat mig finna
en påtaglig bekräftelse på träffsäkerheten
hos dessa gamla till släktnamn upphöjda
binamn, nämligen genom att iakttaga den
påfallande kroppslängden hos medlemmar
av familjerna Lang och Lange och den
vackert rödglänsande hårfärgen hos vissa
bärare av ett sedan länge greciserat och
förfranskat släktnamn, som uppvisats
återgå på ett öknamn med betydelsen
’rödluvan’.
Om vi nu söka sammanfatta de rön
vi hittills gjort i fråga om dessa nu
berörda två slag av familjenamn, måste det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
