Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några blad ur de engelska birgittinernas historia. Av Emilia Fogelklou
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några
blad tir de engelska bir gi t tine r nas historia
Syon Abbey. Nunnornas kor.
Birgitta och uppenbarelsernas stora tid.
Och i kretsen omkring henne är där
ännu många som bära på omedelbara
erinringar. Här är turkinnan, som Birgitta
skulle få till present av drottning Johanna,
men som inte hann fram förrän Birgitta
dött och därför omhändertogs av Karin.
Här är den italienska Margarita, »kallad
Walska», som varit med Karin på så
många resor. Här är Estrid
Gudmunds-dotter, som textat missalet till själva
högaltaret. Och här skymta förnäma ansikten
från Danmark och Norge, riddersmäns
efterlevande hustrur, som bytt sitt änkesäte
mot Vadstena. Det är bara några månader
sedan den italienske biskopen Robert kom
hit barfota i snö och skarp köld, av
vördnad för den heliga stad han sökte i Sverige.
Och nu blir den engelske kungen
Henrik IV:s dotter, Sveriges drottning,
inskriven som syster i kapitlet. Men vid
hennes sida står där en man, som tänker
ej blott på sin egen själ, utan på
Englands, där klostren råkat i djupt förfall.
Det är Sir Henry Fitzhugh, herre till
Ravensworth, han som redan flere gånger
om har varit i Palestina. Han blir så
överväldigad av den goda anda, som slår
emot honom i Vadstena, att han utan
betänkande sätter upp ett gåvobrev på
sitt gods Hinton.
Brevet beseglades i Vadstena den
28 november 1406. England skall få ett
dotterkloster till Vadstena, under
förutsättning att inom 10 år ett par munkar
komma ut och hjälpa till.
Filippas bror och Sir Henrys vän,
konung Henrik V av England, skall
fullgöra sin döde faders botförpliktelser.
Klosterstiftelser ha råkat ur modet.
Wiclef, lollarderna och de nya sociala
rörelserna ha börjat peka fram emot nya
fromhetstyper, ännu famlande i
vardandets oro. Den stora nordiska sierskan
hade ock något av en ny tids oro och
kritik, men hennes stiftelse står trygg
inom den gamla ramen, änskönt hänförel-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
