Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En stambygd för götisk dikt
Fot, 1925, A, Morden.
No rrköping, se dd fr å n Ringstad.
Hundings-banedikternas »Lund vid Brås (Brh-Lundr), där Ringstadhövdingen Helge föddes.
malt befinner sig i kronans ägo men
disponeras av folkunga-konungen Birgers
efterlevande. Med detta Ringstad äro
då förenade byarna Hemble-stada,
Fiskeby och Folberga samt kvarngården
Trana, belägen vid Fiskebyforsarna;
bredvid denna Trana-kvarn låg på en
flack strand-ör gården Oringstad, av
vilken åtminstone en del köptes till
Ringstad. Ännu år 1476 hölls en viss del
av denna gamla folkungaäga samlad
på en hand och visar sig då även
omfatta gården Stod-höga, antingen »höjden
vid skeppshamnen» eller »högarna vid
skepps’grindarna’», såsom namnet
närmast torde vara att tolka.
Detta Ringstad var under medeltiden
kungsgård, och sedan Bo Jonsson Grip
dött, reste drottning Margareta till
Norrköping och höll möte med borgarna,
bygdeborna och Bo Jonssons arvingar
i stadens prästsätesstuva, varvid hon
genom allmogens vittnesbörd fastslog, att
såväl Ringstad som holmen med
sten-fästet vid Fiskebyforsarna, Ringstadholm,
av ålder tillhörde kronan, vadan det nu
återdömdes dit. Och med denna dom
förklarade sig Bo Jonssons ende son Knut
å sina egna, sin moders och sin systers
vägnar nöjd. Kungsgårdens betydenhet
framgår därav, att förvaltningen i ett av
de två, sedan tre län, vari landskapet
under 1300- och 1400-talen var uppdelat,
hade förlagts till Ringstadholm.
Ringstad ligger uppe på själva den ås,
som i nordvästlig riktning drager fram
över Bråslätten. Dess granngård mitt ute
på den vida slätten heter Lund. Att
denna forntida offerlund ute på Bråvellir
varit slättens stora gudstjänstlokal göres
sannolikt därav, att den kristna kyrkan
— Kvillinge kyrka — anlagts i ett slags
konkurrenssyfte på den gårdsmark, som
i norr gränsade intill Lund. Liksom viken
utanför slätten betecknats som Brå-vik,
en halvö i densamma som Brå-næs och
själva förvaltningsområdet, som omfattat
slätten och så gott som hela norra
Östergötlands skogsbygd, som Brà-bo, så torde även
denna stora offerlund ha betecknats som
Brå-lund. Ett icke oviktigt indicium
för att så kunnat vara fallet kan möjligen
gömma sig däri, att en mindre lokalitet
å den del av slätten, som ligger vid
Glanstranden, än i dag heter Glad-tunda,
där det bevarade d-et tyder på hög ålder.
Det supponerade Brä-Lund och det
verkliga Glad-Lunda, bägge belägna på Brå-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
