Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthtir Norden
manland under 600-talet, sagornas notiser
om en östgötisk hövdinga- eller
kungaätt, som hetat ytvingar — allt detta och
vad mera därtill hörer utgör den
verklighet, som för arkeologen tecknar sig
större och mera mäktigt bjudande, ju
mera han genom topografiskt
inträngande i det ifrågavarande landavsnittet,
Bråbygden, kommer den in på livet.
Det är mot bakgrunden av denna
verklighet som jag vill uppställa ett av de
förut nämnda diktverken från den götiska
stammens heroiska tid, vilket enligt min
mening utgör den konstnärliga
avspeglingen av denna verklighet; jag syftar
på Eddans bägge Helgakvidor, sångerna
om ylvingahjälten Helge Hundingsbane.
Jag skall begränsa mig till att i
korthet återföra de avgörande av diktens
ort- och personuppgifter på
motsvarigheterna i den verklighet, jag skisserat.
Liksom forngården vid Ringstad tillhör
dikten 600-talet e. Kr. Denna datering
vilar ej blott på de personhistoriska
uppgifterna (Hogne—Granmar), som tillåta
diktens konnektering med den från Snorre
kända och numera arkeologiskt daterade
ynglingaättskronologien, utan diktkretsen
själv lämnar ett rent arkeologiskt
dateringsuppslag. I den med Helge
Hundings-bane-dikterna nära förbundna sången om
Helge Hjorvardsson1 omtalas nämligen
en arkeologiskt strängt begränsad typ
av praktsvärd, s. k. ringsvärd (»hringr
er i hialti»), som äro utmärkande för den
sista delen av folkvandringstiden.
Diktens hjälte, ylvingen Helge, födes
på Brå-Lunds gård men får av sin fader
1 Helge Hundingsbane säges vara uppkallad
efter Helge Hjorvardsson, liksom Sigrun påstås
vara den återfödda Svava. I bägge diktkretsarna
är Varinsfjärd namnet på viken utanför
kungsgården. Häri ser jag det Var-unnr, som måste
antagas som ursprungsform för Bråvallasagans
och Saxos isärgångna beteckningar på
strömmynningen vid Brålandet, Vdtd (Våra) resp.
Verundia.
i namngåva Ringstads gård med bl. a.
»Hring-stob», d. v. s. »Ring(stad)s
skeppshamn» och Hàtün, d. v. s. »den av en
hög [träpallisad bestående]
gårdsinhägnaden.» I Hringstoö ser jag den
skeppshamns-anläggning vid Bråvikens
inner-fjärd, som under medeltiden hette
Stod-höga, nu Ståthöga, och låg invid den
gamla kungsbyn Ledungshammar, »berget
där kungsledungen samlades», varpå
numera en stor del av Norrköpings stad
är byggd. I Hatün åter ser jag en
slående riktig karakteristisk av den höga
träborg, innanför vilken en av gårdarna
vid Ringstad var anlagd.
Helges moder heter Borghild,
»borgstrid», och sonen föddes »medan borgar
brötos runt om Brålund». Det må erinras
om att till Ringstad-Kolmården höra ej
mindre än 3 tätt intill varandra liggande
fornborgar, och att till Ringstad självt
hörde ännu en stenborg, anlagd på
Ringstadholm och måhända av förhistorisk
ålder, i varje fall har den stått i något
samband med uppkallelsemomentet i
sockennamnet »Borgs socken». Till
Ring-stad-Kolmården är även sagan om Tora
Borgarhjort knuten, enligt en tradition
som litterärt kan spåras redan år 1755
och som för en undanskymd tillvaro i
skogstorpen än i dag, efter vad jag
funnit. Ävg-namnstraditionen företer
alltså på denna punkt en stark förtätning.
Helges skeppshövding heter Hamall,
son till Hagall, som är Helges fosterfader
(Helges broder är Hamund). Denna Helge
närstående //-släkt har möjligen namngett
den gård, Hæmblæstada, som under
folkungatiden var förenad med Ringstad,
belägen nere vid Strömmen (nu
Himmel-stadlund).
När Helges flotta samlas, räknas
skeppen från Tranören. Märk huru Ringstad
år 1354 hade en kvarn nere på
strandören vid Glan, intill gården Öringstad,
som bar det egendomliga namnet Trana!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
