Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En stambygd för götisk dikt. Anteckningar i samband med en arkeologisk utgrävning. Av Arthur Nordén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthtir Norden
Södermanland genom Kolmården, »den
mörka skogen», skiljes från
östgötakonungen Hogne; »den skog som heter
Myrkviör» synes faktiskt vara namnet
på Kolmården i berättelsen om Styrbjörn
starkes tåg till Uppsala.
Märk att såväl konung Granmar i
Södermanland som konung Hogne i
Östergötland enligt Ynglingasagas kronologi
levde på 600-talet, samma tid som
konungarna Granmar och Hogne i dikten
tillhöra och den utgrävda kungsgården
vid Ringstad visade fynd från. De övriga
källorna visa samma minne av en
skyld-skapsförbindelse mellan ylvingar, Hogne
och Granmarsätten.
Däremot torde det än så länge vara
blott en tvivelaktig konjektur som jag
här vill framföra, nämligen att tolka vissa
uppgifter i dikten så, att konung Hognes
gård låg söderut, från Ringstad räknat,
vid Sevafjällen1 samt att sammanföra
dessa Sevafjäll med den hypotetiskt
föreslagna tolkningen av det ställe hos
Jordanes, där han mellan stammarna gauthi
[-göth] och ostrogothæ inskjuter
uppgiften om folket Seva, som bor inblandat
med Grytsborna. Gryt är, som bekant,
namnet ej blott på en socken utan på
en hel landsända i Östergötland, fullt
ekvivalent med beteckningar sådana som
Vikbolandet eller Tjust. Det har alltid
förvånat mig, att man ej i
Jordanesdis-kussionen indragit detta viktiga östgötska
bygdenamn, som än i dag har behållit
sin gamla stamnamnskaraktär fullt frisk
och levande. Att »vara från Gryt» är i
Östergötland nästan stambeteckning,
liksom att vara ’vippolänning’, åtminstone
1 Hognes dotter kallas av Helge *du
sol-jungfru söderifrån», »du Sigrun från
Sevafjällen». Å andra sidan säger Sigrun, att hon
just befinner sig med sin döde make vid
Sevafjällen, och även Helge betecknar på detta sätt
platsen, där han med sin maka vistas i sin
gravhög.
enligt: det språkbruk som jag sedan min
tidigaste barndom tillägnat mig. •— Se
verum är namnet på en stor by i
berglandet innanför Grytskanten, i Ringarums
socken1.
I varje fall har Hederström
uppmärksammat på ett ortnamn, som binder kung
Hogne och hans släkt till norra delen
av Tjust och södra Östgötakusten. När
Dag, konung Hognes son, har dödat sin
svåger Helge, bjuder han sin syster som
mansbot bl. a. Vändels Vi och Vigdala
gård. Till detta Vigdala finner
Hederström en exakt språklig motsvarighet i
Viggedala i Hannås socken i N. Tjust,
och han anför i detta sammanhang ett
flertal omständigheter, som kanske icke
kunna frånkännas sitt intresse.
Det anförda må giva några stickprov
på de hållpunkter, jag anser förefinnas
för en lokalisering av Helgediktningen
till Bråbygden och dess kungsgård
Ringstad.
II.
Det återstår att i ett översiktligt
sammandrag göra den ståtliga
Helgediktningen, vars svenska ursprung med tiden
torde komma att vinna allt vidare
erkännande, en smula mera tillgänglig än
vad den f. n. är i Eddans sönderkluvna
och vidlyftiga form. Jag återger den i en
översättning, för vilken jag själv gärna
påtager mig ansvaret, även om den i
stort ansluter sig till Gödeckes och
Hederströms tolkningar, av vilka särskilt den
1 Jordanes’ theustes avser nog Tjustborna; de
nyligen av Lauritz Weibull gjorda
invändningarna mot denna läsning kunna icke
omkull-kasta en tolkning, som bär på en så stark inre
stabilitet; vad W. ger i stället, är ojämförligt
mycket svagare och torde icke kunna övertyga
någon. — Måhända förtjänar det erinras om
att då Jordanes i detta sammanhang uppräknar
folket ahelmil, så låter Widsiè Heim vara
ylving-arnas mytiska stamfader eller i varje fall en
stor, besjungen ylvingahjälte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
