Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Schönbrunn. Av Maja Loehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maja Loe hr
kullen — hans lärotid i franska
målar-ateljéer.
Ar 1775 uppförde Hohenberg på
parkens utsiktskulle den redan i Fischers
ritning planerade utsiktspaviljongen,
den sirliga, rytmiskt indelade Glorietten
och åstadkom därmed ett av den
antikiserande stilens mest lyckade alster,
som skänker hela Schönbrunnkomplexen
den karakteristiska silhuetten. Är 1777
uppreste han den smärta, eleganta
obelisken, som anteciperar de under
empiren särskild omtyckta egyptiska motiven,
och den konstgjorda romerska
ruinen. Bägge dessa verk ha säkerligen
påverkats av Winckelmanns liknande
skapelser i Villa Albanis trädgård i Rom.
Deras anläggning vid slutpunkten av
en stor perspektivistisk utsikt
bevisar en ännu levande förståelse för den
franska parkens stil, medan själva tanken
att upprätta en konstgjord ruin och den
arkeologiska samvetsgrannhet, varmed
denna leksak utfördes, redan vittna om
den nya tidsandan. Den botaniska
trädgården, särskilt utmärkt genom härliga
gamla trädplanteringar, ett orangeri och
stora växthus, samt det berömda
menageriet utgöra Maria Theresias gemåls,
Franz I:s, insats i helhetsskapelsen
Schönbrunn. Bland de dåtida
trädgårdsföreståndarna förtjäna särskilt omnämnas
den lärde botanisten, professorn vid
universitetet, JACQUIN, »den österrikiske
Linné», på vars initiativ och med
Kronans understöd i slutet av 1700-talet
flera vetenskapliga expeditioner
företogos till Västindien och de afrikanska
och främre asiatiska öarna, för att
förvärva dittills obekanta plantor för
Schönbrunn. Den vetenskapliga botaniken var
alltid föremål för en särskild omsorg i
Schönbrunn. I början av 1800-talet an-
lade ärkehertigen Johann, som en kort
tid spelade en större politisk roll som
tysk riksföreståndare, på kullarna väster
om glorietten en alpträdgård, som
omfattade flera hundratal av inhemska
alpplantor. Johanns vackra plan att här
grunda ett friluftsmuseum för de
österrikiska alperna, som skulle ha blivit
världens första institution i sitt slag, stannade
tyvärr vid ditflyttn ingen av en tyrolsk
bondstuga. Den sista stora händelsen i
Schönbrunnparken under monarkien blev
byggandet av det nya, stora, moderna
palmhuset år 1883.
Denna skildring av Schönbrunn har
givetvis i främsta rummet tagit sikte
på Maria Theresias tidevarv, då
Schönbrunn fick sin dominerande stilprägel.
Men för den stora österrikiska
allmänheten är Schönbrunn i första rummet
förknippat med minnet av gamle kejsar
Franz Josef, som här föddes år 1830,
hela sitt liv med förkärlek vistades här
och avled här år 1916 under
världskrigets ödesdigra dagar. Här i
Schönbrunn har även Habsburgväldet i
Österrike fått sin våldsamma avslutning. Man
får hoppas att republikens höga
vederbörande, som detta oförlikneliga
konstverks vård f. n. åligger, skola
bevara det i oförändrat skick åt de
kommande generationerna och småningom
upphäva vissa revolutionsdagarnas
förhastade åtgärder, som sätta slottets
bestånd på spel, såsom t. ex. inrättandet
av ett socialdemokratiskt barnhem i
slottet och uthyrandet av en del av
rummen till privata hyresgäster. För
närvarande förevisas endast
bottenvåningens och första våningens praktrum
för allmänheten. Avgifterna användas till
slottets och parkens underhåll.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
