Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur Miltons Förlorade paradis. Stycken av en översättning av Frans G. Bengtsson - II. Satanernas Procession - III. Mammons tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans G. Bengtsson
bland Himlens barn, med tallös säd: Saturnus
från honom spiran tog; tills Zeus, den starke,
av Rhea född, slog faderns välde ned
och vann sin tron med makt. Kring Kreta först
från Idas topp de stego, styrde sen
från snöns Olympos luftens mellanskikt,
för dem den högsta Himlen; eller ock
från Delphi och Dodona och vart berg
i doriskt land; men bortom Adria andra
ha följt Saturnus till Hesperiens fält,
till kelters land och västerns fjärran öar.
III.
Mammons tal.
II, 229—283. — Sedan de fallna änglarna kommit på fötter igen och övervunnit sin värsta
förtvivlan, bygger Mulciber Pandemonium åt dem. I rådssalen därstädes sammanträda Lucifer
och hans hövdingar till konselj, och olika framtidsmöjligheter övervägas. Fyra talare uppträda,
skiljaktiga till åskådning och temperament. Molok, soldaten, röstar för omedelbart förnyat krig;
man bör göra ett försök mot himlens portar, tränga in så långt det går och ställa till vad skada
man kan; straffet kan endast bli fullständig tillintetgörelse, och sådan är bättre än livet i
helvetet. Belial, njutningslystnadens och slapphetens representant samt utmärkt vältalare, ironiserar
över Moloks korpralsmentalitet, prisar livet under alla förhållanden samt påpekar att deras lott
kunde varit ännu värre än den är; han föreslår, att man ser tiden an och avhåller sig från ali
aktivitet för att inte råka in i ytterligare elände. Därpå uppträder Mammon, materialist och
nykter framtidsman samt förkämpe för det sunda förnuftet: enligt honom bör man väga sina chanser
med klart omdöme och framförallt söka skapa sig en bättre existens genom ett rationellt utnyttjande
av helvetets naturliga tillgångar; varpå slutligen Beelzebub, Satans högra hand, konseljens
tänkare och vidsynte statsman, föreslår expeditionen till den nyskapade värld som man hört rykten
om, för att undersöka möjligheterna att vinna fast fot där. — I skildringen av denna konselj
framstår Milton i ali sin glans. Talarna karakterisera sig själva dramatiskt, och deras
anföranden äro sådana, att man utan tvekan ger varje talare rätt så länge han har ordet. Mammons
tal är enkelt och osmyckat och vinner åhörarnas hjärtan genom sin lättfattlighet och
besinnings-fullhet; vad retoriken angår sticker det skarpt av mot Moloks åskmuller och Belials sublima
svada.
»Vårt mål är antingen, om krig beslutas,
att störta Himlens Herre, eller ta
vårt forna land igen. Men störta honom
vi kunna hoppas först, när Odet själv
böjt sig för Slumpens spel och Kaos härskar.
Då det är fåfäng plan, är ock den andra
fåfäng i lika grad; ty vilken plats
kan öppnas oss i Himlen, om dess Konung
ej störtas först? Och om han också, mildrad,
förläte oss och skänkte nåd mot ed
om underkastelse: hur kunde åter
vi för hans åsyn stå och taga mot
hans lag och påbud, prisande hans styre
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
