Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Svenska Riddarhuset. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Riddarhuset
Svensk allmoge samlad å Riddarhustorget vid P. H.
Larche-vecques Gustaf Vasa-staty (avtäckt 1774). Oljemålning
av J. G. S an d b e r g. 1828.
I Stockholms högskola. — / bakgritndeti Riddarholmen, t. h. ett hörn av Riddarlmset.
Riddarhuset har mer än någon annan
svensk byggnad blivit monumentet över
denna barockens moraliserande
sinnebildlära. Uppkommen under renässansen och
framför allt utförligt utlagd i en serie
handböcker för konstnärer, hade denna
ikonologi under 1600-talet utbildats till
en hel ny mytologi, som visserligen
även tog till bistånd den klassiska
mytologien. Den svenska konsten hade tidigt
tagit upp dylika motiv; redan å Johan
III :s adelshus i Stockholms borg — en
föregångare till Riddarhuset — reste sig
Prudentia, Justitia och Fortitudo i
gavlarnas nischer. Men det kulturområde,
inom vilket denna allegoriska mytologi
utvecklade sig rikast, var 1600-talets
upptåg och baletter, vilka i Sverige syntes
hava börjat under Gustav Adolfs tid
och vilka nådde full blomstring under
Kristinas. Upptågen voro festprocessioner,
vari deltagarna voro förklädda till
mytologiska och allegoriska personligheter,
och i Sverige slutade alltid dessa tåg
med en ridderlig ringränning. Det finns
ett talande vittnesbörd om den nära
förbindelsen mellan dessa teatraliska
uppträden och den rent bildande konsten.
De mest lysande upptågen voro de som
höllos vid Kristinas kröning, och av dem
det mest glänsande »Lycksalighetens
äre-pracht». Men dessa processioner skredo
genom en till denna kröning rest
triumfport på nuvarande Gustav Adolfs torg.
Vad upptåget visade i levande material,
visade triumfporten i trä, väv och stuck.
På den stora romerska konstruktionen
reste sig en antikiserande gudavärld av
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
