Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Den svenska järnhanteringens historia. Till Fr. Kjellbergs relieffris på Järnkontorets byggnad i Stockholm. Av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten Rönnoiv
iy. Interiör av en masugns »krans» (med varmapparat
och våg).
bläster, varigenom betydande fördelar
vid masugnsgången erhöllos. Dessa
apparater uppfunnos av Faber du Faur vid
Wasseralfingen i Tyskland och infördes
allmänt vid de svenska masugnarna fram
mot 1800-talets mitt, men de uppsattes
i allmänhet icke på kransen, utan vid
masugnens fot.
Nästa fält (bild 18) framställer
tappning av gjutjärn ur en stjälpbar
kupolugn. En av masugnsprocessens största
fördelar var erhållandet av järnet i
flytande form, varigenom möjlighet erhölls
att gjuta detsamma till föremål av
växlande form. Den första mer betydande
tackjärnsgjutningen i Sverige förekom i
den av Gustaf Vasa anlagda Finspongs
masugn. Kung Gustaf lät där gjuta
kanonrör och »lod» (kulor). Finspong blev
under 300 år därefter vårt förnämsta
men icke enda styckebruk. Gjutjärnet
fick dessutom en allmän användning till
framställning av diverse föremål, t. ex.
reliefprydda ugnsplattor och gravstenar,
pannor och andra husgeråd, konst- och
prydnadsföremål och annat. De ännu
flerstädes på gårdarna i Bergslagen
förekommande runda järnskorstenarna äro
också karakteristiskt formade
gjutjärnsprodukter. Vid gjutningens utförande
använde man i början det direkt ur
masugnen tappade »gråa» järnet, s. k.
hytt-stöp, men fram på 1700-talet lät man
järnet undergå en omsmältning före
gjutningen. Bild 18 visar, hur det smälta
järnet tappas ur en stjälpbar kupolugn
ned i en på marken stående gaffelskänk.
Kupolugnen, helt av järn, omstjälpes
medelst en kugghjulsutväxling. Den här
avbildade ugnen var av en sällsynt typ,
som snart ersattes av fasta kupolugnar
eller s. k. reverberugnar.
Ett stort steg till utvecklingen av
smidesmetoderna betydde införandet av
vallonsmidet på 1600-talet. Det var som
bekant på den berömde Louis de Geers
....................1K , ^ ^.....
"Kl ’Il c "
18. Stjälpbar kupolitgn för gj ut e r i än d am å l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
