Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Hettiterna. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bror Olsson
Sfi n x huv ud. Omkr. ijoo f. Kr.
Afises som ett av den hettitiska konstens
bästa alster.
riologen Hugo Wincklers och arkeologen
Otto Puchsteins utgrävningar i den
turkiska byn Bogazköi, det gamla Chatti,
15 mil öster om Angora. Bogazköi var
hettiterrikets nordliga huvudstad; den
sydliga var Karkemisch.
Man hade visserligen gjort sig stora
förväntningar om dessa utgrävningar, men
resultatet överträffade dem alla. Det
visade sig vara ingenting mindre än själva
statsarkivet som Winckler funnit,
innehållande omkring 10,000 dokument eller
fragment därav och skrivna i den från
Mesopotamien kända kilskriften.
Språket var till en ringa del babyloniska och
till största delen hettitiska. Dokumenten
äro av mycket olika innehåll: kungliga
annaler och förordningar, statsfördrag,
korrespondens, lagbok och slutligen
brottstycken av en
sumerisk-babylonisk-hetti-tisk ordbok och några andra texter,
såsom t. ex. ett par texter om hästskötsel
o. s. v. De flesta texterna tillhöra de
statliga museerna i Berlin och det
Osmanska museet i Konstantinopel. Ännu
är endast en del utgiven i tryck, och
detta mest i upplagor avsedda för kil-
skriftsforskare, d. v. s. utan översättning.
Endast lagboken är utgiven med
översättning, och den har därför börjat
bearbetas ur mera allmänna synpunkter.
Härtill skall jag något senare återkomma.
Detta var de viktigaste data ur den
hettitiska forskningshistorien. Arbetet
med läsning och behandling av
urkunderna pågår rastlöst, så att man inom
kort torde ha kommit till åtskilliga nya
resultat, som skola vidga eller korrigera
våra nuvarande kunskaper om hettiterna;
det ligger i sakens natur, att åtskilligt
ännu måste betraktas som hypoteser,
som lätt kunna vederläggas av nya rön.
Vad man vet om hettiterna med
avseende på härstamning och ras är icke
mycket och delvis föremål för en livlig
vetenskaplig strid. Följande torde
emellertid kunna betraktas som tämligen
säkert. Huvuddelen av befolkningen synes
ha bestått av tvenne skikt: ett
indoger-manskt, som invandrat, troligen från
Europa, och ett semitiskt, landets
ursprungliga innebyggare. Namnet hettiter
brukades för övrigt av assyrierna om olika
folk på skilda tider. Geografiskt sett
omfattade hettiterriket under sin
blomstringstid största delen av mindre Asien,
Nordmesopotamien och Nordsyrien.
En legend, som vi känna från Tell ei
Amarna i Egypten och från Assyrien,
berättar, att den gamle babyloniske
konungen Sargon (omkring 2850 f. Kr.)
företagit ett fälttåg för att hjälpa en
koloni babyloniska köpmän i staden
Ga-nesch vid floden Halys i Mindre Asien.
Denna lilla notis visar oss på vilket sätt
den babyloniska kulturen utbrett sig över
Mindre Asien. Som fredliga köpmän hava
babylonierna förmedlat handelsutbytet
mellan Mindre Asien och Babylonien,
men härvid också fört den överlägsna
babyloniska kulturen med sig till
hetti-terfolken. Omkring 1900 f. Kr. börjar
ett klarare ljus att falla över rikets hi-
580
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
