Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Två professorer och en landstrykare. Ett kapitel ur bokkunskapens historia i Finland. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två
som till skillnad från flertalet av de
övriga omslagen var tryckt icke i folio,
utan i kvarto, lyckades man rätt snart
sammanställa ett fullständigt exemplar
av manualet, och anträffade av några
blad t. o. m. talrika duplettexemplar.
Genom senare bibliografiska studier
inhämtade Pipping visserligen, att denna
enkom för Finlands katolska gudstjänster
sammanställda handbok dock icke var
fullt så sällsynt som han först hade
antagit, enär den, med en nästan till
oigenkännlighet vanställd titel, fanns omnämnd
i Panzers Annales typographici. Men ehuru
sålunda åtminstone ett exemplar av
boken varit känt i Tyskland, och ehuru
senare ett på papper tryckt exemplar
kommit i dagen i Finland och ett
pergamentexemplar blivit hopställt vid Kungl.
Biblioteket i Stockholm, så kunde Pipping
dock med fullt skäl vara stolt över sitt
vackra forskningsresultat. Och han var
icke stort mindre tillfredsställd över att
bland pärmarna anträffa några dyrbara
på pergament tryckta blad ur det gamla
Åbomissalet, som Porthan med sådan
iver beflitat sig om att uppspåra i
fullgott exemplar, och som på grund av
biskop Mennanders och hans son
Fre-denheims frikostighet i tvenne exemplar
hade tillfallit Åbo-biblioteket, där de
tillsammans med de övriga dyrbarheterna
blevo förstörda vid eldsvådan.
Det är ingalunda min mening att
överdriva betydelsen av dessa fynd, dem
Pipping med så livlig tillfredsställelse
omtalar i sitt meddelande till
Vetenskapssocieteten. Det är ju allmänt bekant att
blad ur gamla medeltidsböcker och
handskrifter använts som omslag för
räkenskapshandlingar, icke blott i Finland,
utan i alla de övriga nordiska länderna
likaväl. Ungefär samtidigt som Grönblad
ordnade våra arkivalier hade Henrik
Wergeland till det norska universitetet
insänt några fragment av gamla norska
38 — Ord och Bild, jj:e årg.
Fredrik Wilhelm Pipping.
0 Ij emålning av C. P. Mazer.
1836.
lagtexter, dem han anträffat som omslag
kring fogderäkenskaperna på Rigsarkivet.
Efter Wergelands död hade Lange, hans
efterträdare på arkivarieposten, företagit
en systematisk undersökning av
pärmbladen kring de kamerala aktstyckena,
och därmed blevo många märkliga
bidrag till den norska medeltidshistorien
framdragna ur glömskan. I Sverige har
G. E. Klemming av pärmfynd
sammanställt fullständiga exemplar av
medeltidsskrifter, bland vilka en del
dessförinnan varit fullkomligt okända för
forskningen. Och även i Danmark har man
sedan länge haft sin uppmärksamhet
riktad på de värdefulla källskrifter, som
ügga gömda på omslagen till bibliotekens
och arkivens samlingar av
fogderäkenskaper. Men icke desto mindre förefaller
det mig som om fyndet i Helsingfors
såväl till sin art som till sina följder
hade varit märkligare än de övriga
nordiska fynden.
Det var, kan man väl säga, någonting
sensationelt i det att en hel bok, som
tidigare varit okänd, redan vid den första
granskningen oväntat trädde fram ur de
gamla pärmbladen. Och så högt
värderade man i Finland denna vinning att
man, på Pippings förslag, lät alla de
593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
