Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Minnen från samvaron med Gustaf Ageli i Paris och Cairo 1894—1895. Upptecknade av W. v. Hausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnen från samvaron med Gustaf Ageli
fastän han visste, att dessa voro under
sträng uppsikt efter ett attentat på en
stor restaurant i Quartier Latin.
Hans konstnärskamrater visste, att han
umgicks med anarkister, och han utlade
ibland för oss anarkismens läror på sitt
vanliga livfulla och uttrycksfulla sätt.
Något medhåll fick han nog inte, och
vi trodde att hans anarkism inte var
annat än en ideologi, som stod i
uppenbar frändskap med hans övriga ideer och
isynnerhet med hans karaktär. På den
punkten togo vi honom inte på allvar,
och jag minns att särskilt Nelson drev
med honom, fastän han själv som
människa och konstnär stod likartade
meningar tämligen nära.
Det är belysande för Agelis karaktär,
att han kunde hysa så pass mycket
intresse för anarkismen att han fullt
medvetet utsatte sig för att bli häktad.
Att han dock aldrig skulle överskrida
gränsen från teori till aktion, det voro
vi alla övertygade om. Att han många
år senare på en tjurfäktning i Paris
sköt på en toreador, det är en helt
annan sak. Det var som djurvän han
ville inlägga en kraftig protest mot
tjurfäktning.
Så fogade ödet det så, att han blev
gripen tidigt en morgon hos en anarkist, som
han »kinesat» hos. Det var samma natt
polisen runt om i Paris häktade ett
tjugutal anarkister. Jag hade stämt möte med
honom hos samme anarkist, och följden
blev att också jag häktades av de
utposterade detektiverna. Efter förhöret
blev jag strax frigiven, men Ageli kom
i fängelse för flera månader.
Sålunda kom det sig, att han helt
naturligt vände sig till mig såsom den
vilken med minsta risk kunde förmedla
hans förbindelser med världen utanför
fängelset. Under denna tid skrev han en
mängd brev till mig, i vilka han gav
mig uppdrag eller rekvirerade vad han
Gttstaf Age t i.
behövde, särskilt böcker, och genom
dessa brev kan man få en inblick i arten
och omfånget av hans studier. Vad som
gör dem så intressanta är emellertid att
man i dem icke blott finner titlarna på
de böcker han läste, utan även delvis
ganska vidlyftiga redogörelser för vad
han inhämtat genom läsningen. För
kännedomen om Agelis karaktär och
temperament ha de alltså sin stora betydelse.
Några utdrag kunna belysa detta.
Breven från fängelset i Paris skrev
han naturligtvis på franska, och jag
skall här ge utdragen i översättning.
607
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
