Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tyko Brahe. Ett 350-årsminne. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansgar Roth
Melanchthon uttalar sig lika avvisande,
men nöjer sig icke med att citera bibeln,
utan tillgriper dessutom »fysikaliska»
argument: när en cirkel roterar, står centrum
still; jorden är i världens mitt, således
rör den sig icke. En elegant bevisföring!
Tyko Brahe beundrade Kopernikus
och räknade honom som en av världens
sju främste astronomer: Timocharis,
Hipparkus, Ptolemeus, Albategnius,
Alfons X, Kopernikus och — Tyko Brahe
Danus. Ordningen är som synes
kronologisk, eljest hade den sistnämnde
sannolikt stått främst på listan. Men Tyko
anslöt sig icke till det heliocentriska
systemet och hade ganska starka skäl för
sin avböjande hållning. Det tyngsta
argumentet var att fixstjärnorna borde
liksom planeterna synas röra sig i små
epicykler, som avspeglade jordens årliga
rörelse kring solen. Då Tykos noggranna
observationer icke visade någon sådan
s. k. parallaktisk rörelse hos stjärnorna,
måste man, om Kopernikus’ hypotes
vore riktig, antaga att de befunne sig
på enorma avstånd. Så är ju ock fallet,
såsom vi numer veta. Men Tyko, som
i åtskilliga andra punkter energiskt
bestred Aristoteles’ auktoritet, delade dock
fullständigt dennes »horror vacui» och
vägrade att erkänna möjligheten av ett stort
svalg mellan den yttersta planeten, som
då var Saturnus, och fixstjärnorna. Han
beräknade att avståndet till de senare
måste vara minst 700 gånger distansen
från solen till Saturnus, och fann denna
siffra absurd. I verkligheten är den
närmaste stjärnans avstånd omkring 25 000
gånger större än Saturnusbanans radie!
En annan svårighet uppstod därigenom,
att Tyko föreställde sig stjärnornas
skenbara skivor såsom ganska stora. Sirius
t. ex. ansågs visa en bild med över två
bågminuters genomskärning och kunde därför
icke befinna sig på så stort avstånd, enär
dess verkliga dimensioner i så fall bleve
av alltför fantastiska mått. Misstaget
uppdagades först med kikarens hjälp;
stjärnornas diameter är försvinnande liten och
överstiger aldrig x/ao bågsekund.
Diametern är således två till tre tusen gånger
mindre än Tykos antagna värde, och
dennes argument vändes till favör för
antagandet om stjärnornas stora avstånd,
som för de närmaste objekten numer
kunna direkt mätas ur deras minimala
förskjutning på himlavalvet.
Men Tyko hade andra skäl, som kanske
icke voro mindre avgörande än de rent
vetenskapliga. Hans syndaregister var
redan så långt, att han måhända varken
ville eller vågade ytterligare utmana
opinionen i sitt hemland. Att öppet
bekänna sig till Kopernikus var i det
dåtida bigotta Danmark betydligt farligare
än i det ultrakatolska Spanien, där
augustinermunken Diego de Stuniga
talangfullt förfäktade den nya läran i en
kommentar till Jobs bok. Tyko var
redan persona ingrata genom sin
opposition mot Aristoteles i två viktiga punkter.
Den nya stjärnan i Kassiopeja 1572 var
enligt Tykos mätningar en verklig stjärna,
belägen bortom Saturnus bland övriga
fixstjärnor, och kometerna voro även de
riktiga himlakroppar och inga eldfängda
dunster i jordens atmosfär, såsom
Aristoteles hade gjort gällande. Instrumenten
på Ven gåvo i dessa fall ojävaktiga
besked, som icke kunde missförstås.
Pierre Gassendi, som 1654 utgav den
första biografien över Tyko Brahe och
där även beskriver det tykonska
världssystemet, deklarerar sin anslutning till
detta, men förklarar samtidigt att han
hade föredragit det kopernikanska, därest
det icke ansetts strida mot den Heliga
Skrift! Många av Tykos samtida hyste
säkerligen samma mening. Hans system
var en ganska nära liggande men onaturlig
kompromiss mellan Ptolemeus och
Kopernikus. Jorden vilar orörlig i världens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
