Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tyko Brahe. Ett 350-årsminne. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ansgar Roth
grundad på Tykos egna observationer.
Almanackan för 1588 blev den sista i
raden —■ konung Frederik II avled den
4 april detta år — men ingen av dem alla
har märkvärdigt nog bevarats till
eftervärlden. Tyko tog ingen avskrift för egen
del av sina almanackor, vilket bäst visar
det ringa pris han själv satte på denna
gren av sin verksamhet.
»En astronom måste vara städse
beredd att växla vistelseort, emedan endast
få hysa intresse för hans vetenskap»
— skriver Tyko Brahe en gång
misssmo-digt. Så länge konung Frederik levde,
syntes Tyko dock icke ha någon orsak att vara
så pessimistisk. Uraniborg, uppfört på
kungens uppdrag och delvis på hans
bekostnad, var väl närmast att betrakta
som ett kungligt lustslott, och i övre
våningen stodo två rum, den blå och
den röda kammaren, ständigt för
konungens och drottningens räkning. Men
i praktiken regerade Tyko Brahe nästan
enväldigt på sin lilla ö och förde där
ett furstligt hov, som ofta gästades av
framstående och lärde män från hela
Europa. Uraniborg, »vidundret i Norden»,
blev en världsberömd sevärdhet. Tykos
»filosofiska hus» var uppfört i holländsk
renässans, i Danmark kallad Christian IV: s
stil. Planen stammade utan tvivel från
Tyko själv, som på hösten 1575 besökt
Venedig och där åtminstone par
renommée gjort bekantskap med den
venetianska republikens dåvarande arkitekt,
Andrea Palladio. Dennes vittberömda
verk, Villa Rotonda vid Vicenza, synes
ha varit förebilden för Uraniborg, ehuru
den geometriska symmetrien var strängare
genomförd i den senare byggnaden.
Grundplanen var en kvadrat, vars sidor
riktats i kompassens fyra huvudstreck. I
norr och söder voro runda tornliknande
utbyggnader för de största instrumenten.
712
I källaren under ett av dessa torn hade
Tyko sitt stora laboratorium med sexton
ugnar för kemiska, farmaceutiska och,
icke minst, alkemistiska experiment.
Under det norra tornet fanns en murad
brunn, som än i dag ger Vens bebyggare
ett förträffligt dricksvatten. Det i två
våningar uppförda tegelhuset var
utvändigt rikt smyckat med sandstensornament
och stenskulpturer samt kröntes av en
rund kupol med en förgylld Pegasus som
vindflöjel. Kring observationstornens
spetsiga tak löpte ett av pelare uppburet
galleri, som i norr och söder utbyggts
med ytterligare två mindre
observationsrum under branta strutformiga tak. Även
invändigt var slottet rikt och originellt
utsmyckat med dyrbara paneler,
tak-och väggmålningar, symboliska tavlor
och inskriptioner, allegoriska figurer,
besynnerliga mekaniska apparater m. m.
Dess största sevärdhet var den i
biblioteket uppställda stora globen, som mätte
i V2 meter i genomskärning och på vars
kopparyta över tusen stjärnor med yttersta
omsorg ingraverades efter Tykos och
hans assistenters observationer.
Slottet omgavs av en trädgård med
sällsynta örter och fruktträd, på alla
sidor kringgärdad av höga jordvallar,
beklädda med murverk, främst till skydd
mot de på Ven ofta mycket hårda
vindarna, men på samma gång ett icke
obehövligt stängsel mellan öns missnöjda
bönder och deras stränge länsherre.
Gårdsplanen och parken med omgivande
vallar var liksom slottsbyggnaden
uppgjord efter strängt geometriskt mönster,
varigenom anläggningen i sin helhet blev
ytterst symmetrisk. Symmetrien var
Tyko Brahes arkitektoniska ideal, som
han så vitt möjligt sökte följa även i
sin kosmologiska modell av solens och
planeternas system. I denna punkt var
Tyko en lärjunge av den romerske
skriftställaren Vitruvius, vilken räknar arkitek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
