Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tyko Brahe. Ett 350-årsminne. Av Ansgar Roth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty ko Brahe
I främsta rummet var han dock en
frejdad vetenskapsman, vilkens förtjänstfulla
arbeten bort på allt sätt understödjas.
Om Tyko underlät att formellt anhålla
om avsked, var orsaken kanske en icke
oberättigad fruktan för avslag.
Observationerna på Ven hade utförts med
understöd av statens medel, och de i
protokollen förvarade resultaten kunde
möjligen ha belagts med kvarstad! Ödet
fogade det emellertid så, att Tyko Brahes
landsflykt blev till ovärderligt gagn för
forskningen. De dyrbara manuskripten
fördes av Tyko till Prag och kommo så
i händerna på den danske astronomens
tyske assistent och efterföljare, Johann
Kepler.
Vid avfärden från Danmark drömde
Tyko om att på annan ort grunda ett
nytt Uraniborg och där fortsätta sina
omfattande arbeten. Utsikterna syntes
ganska lovande. Tyko fann tillsvidare
en fristad på slottet Wandsbeck nära
Hamburg, vilket tillhörde generalen greve
Heinrich Rantzov, guvernör över
Slesvig-Holstein och en framstående vän och
beskyddare av lärda och vittra konster.
Här utarbetade Tyko en utförlig, rikt
illustrerad beskrivning över Ven, dess
observatorier och instrument, utgiven
1598 undertiteln »Astronomiæ instauratæ
Mechanica», den främsta källan för vår
kunskap om de märkliga anläggningarna
på Ven. Boken tillägnades kejsar Rudolf II
i Prag, till vilkens gunst Tyko nu
friade.
Kejsaren var i verkligheten mycket
angelägen att få den berömde danske
forskaren i sin tjänst och lovade
rikligt understöd och stora förmåner, om
Tyko ville slå sig ned i Böhmen. På
hösten 1598 bröt denne därför upp från
Wandsbeck, men försenades på färden
av pest och andra vedervärdigheter och
anlände först i juni följande år till Prag.
Kejsaren anvisade honom en bostad i
ett hus som tillhört den nyligen
avlidne vicekanslern Jacob Curtz och som
ännu beboddes av dennes änka. Men
den vid Vens friska vindar bortskämde
astronomen trivdes icke i Prag. »Stanken
på stadens gator», skriver en samtida
engelsk resenär, »är i långt högre grad
än fästningsverken ägnad att driva
turkarna på flykten.» I deras ställe härjade
pesten vid upprepade tillfällen svårt i
staden.
När kejsaren förnam, att Tyko Brahe
önskade grunda sitt observatorium
utanför huvudstadens område, gav han
honom tre slott att välja på. Tyko valde
det högt och fritt belägna Benatky vid
stranden av Iser, omkring fyra mil
nordöst om Prag, och sat^e här genast i gång
med byggnadsarbeten,
observationspaviljonger och laboratorier efter mönster
från Ven. Men arbetena råkade snart i
stockning på grund av penningbrist; det
var ont om mynt i de kejserliges
skattkamrar och pengarna behövdes för andra
mer påtagligt räntabla ändamål än den
fordringsfulle främlingens högtflygande
planer. Utledsen på tvisterna med
sparsamma förvaltare, flyttade Tyko på
kejsarens uppmaning redan följande år (1600)
åter till Prag. Instrumenten fördes till
»Ferdinandeum», det av konung
Ferdinand I uppförda lustslottet eller
»Belve-deren», från vilken man har en vidsträckt
utsikt över staden. I den praktfulla
renässansbyggnaden, som uppförts 1536—58,
tidvis under ledning av den italienske
arkitekten Paolo della Stella,
uppställdes nu de 28 från Stellæburg och
Uraniborg med stort besvär transporterade
stora instrumenten. Tyko själv tog åter sin
bostad i det Curtzska huset, som inköpts
av kejsaren, och hade även här ett
observationstorn, som kvarstod ända till
1804. Kepler, som efter åtskilliga
misshälligheter med Tyko slutligen på allvar
bosatt sig i Prag som dennes medarbetare,
65:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
