Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Venetianska renässansporträtt. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Venetianska r enäs s a n sport r ’d 11
Tizia?i: Pierltiigi Farnese.
Neapels museum.
konventionella, säkerligen även i detta
fall i anslutning till beställarens smak;
framför allt gäller detta Pradobilden,
som är hyperelegant. Också medfördes
denna duk till påseende — enligt tidens
sed — under friareambassaden till den
blodiga Maria, vilken som bekant redan
på avstånd blev stormförtjust i Filip IL
Hennes returporträtt, av Moro, som också
förvaras i Prado, är Tizians överlägset.
Det erbjuder tillfälle till en intressant
jämförelse mellan skillnaden i stil hos
de båda mest betydande porträttisterna
norr och söder om Alperna under
århundradets tredje fjärdedel. I Moro firar
den van eyck-holbeinska sakligheten och
detaljskärpan sin sista stora triumf i
kontrast mot Tizians psykologiska
överdrifter och ljusmättade helhetsform; men
den imponerande hållningen och det
enkelt stora greppet om
kompositionsuppgiften har dock Moro lånat från den
väldige föregångaren.
På Petri stol satt under större delen
av 1530- och 1540-talen Paul III Farnese.
Åtminstone ett tiotal porträtt har Tizian
utfört av honom och hans närmaste
anhöriga. Flertalet finnas i Neapels museum,
dit de kommit med Farnesesamlingarna
i övrigt. Där hänger sålunda urbilden
till det berömda knästycket av påven,
vars av eftervärlden kanske mest kända
715
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
