Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Per Henrik Ling. Av Erik Wallén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Henrik Ling. Litografi av Johan Cardon efter
J. G. Sandberg. 183g.
Per Henrik Ling
Av Erik Wallén
ET GANGNA seklets början
I var i hög grad de litterära
’ kotteriernas tid, och i
mangrant sällskap strävade
diktarna uppför Parnassens höjder. Det
fanns egentligen endast två poeter,
Stagnelius och Ling, som drabbades av eller
sökte enslingskapet; Vitalis’ enslingskap
är en sak för sig. Hos Stagnelius var
det frivilligt och självvalt, och i sin
fantasivärld, skön som en opiedröm och
farlig som en sådan, hade han mer
än nog av det som eljest umgänget med
människors barn kunnat skänka. Men
Stagnelius’ isolering gällde ingalunda den
5—Ord och Bild, 36:c årg.
andliga atmosfären, för vilken han var
utomordentligt känslig, och det var med
behållning som han läste både Iduna och
Phosphoros. Var han icke hemma i
rummet, så hörde han mer än de flesta tiden
till. Hos Ling var förhållandet det
motsatta; han var utåtriktad och impulsivt
verksamhetslysten men i mångt och
mycket främmande för tidens idéer. Lings
isolering ligger på ett annat plan och har
ingenting av instängd kammarluft, men
det fanns någonting i hans mentalitet, i
hans ställning till tiden, som reste murar
kring honom eller rent av satte honom
i harnesk mot dem som borde ha varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
