Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - George Bernard Shaw. Av Ida B. Goodwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ida B. G o o d iv i n
Han är en världsmedborgare, fastän
född i ett land som Irland, med dess
högspända nationalmedvetande.
George Bernard Shaw är född i
Dublin i en protestantisk familj, ursprungligen
från Hampshire. »Jag är en äkta
irländare, min familj är från Hampshire», är
en ofta citerad Shaw-paradox. Fadern
var alltså irländare och ändå en
främmande till blod och tro i sitt eget land.
Han var av mycket »respectable family»,
avlägset släkt med en baronet, men till
karaktär inte »respectable» alis, en
slarver i sitt leverne och sitt arbete, men
älskvärd och humoristisk. Han talade
om »the Shaws» med ett tonfall så
förnämt som om han sagt: »vi Romanovar»
eller »vi Hohenzollrar». Men det fanns
inte någon ekonomisk grundval för
denna pretention på att tillhöra »la
haute bourgeoisie». Shaw har på ett
ställe sagt: »Var millionär eller luffare!»
Men han varnar för det beklagligaste av
allt, det »respektablas» fixa idé: varje
inkomst skall ge sken av det dubbla;
man kan inte gå på teatern alis, för att
man inte kan gå på en fin plats!
I det sammanhanget påminner han
läsaren om Dickens’ Mr. Micäwber,
dekis-figuren i »David Copperfield», en
andlig och kroppslig pauvre honteux. Ett
hem med en sådan disharmoni mellan
anspråken och den verkliga ställningen
måste grundlägga en kritisk klarsynthet
och en vaken känslighet, motsatser i
karaktären och motsatser i författarskap.
Lika skevt stod det till med
barndomens religiösa inflytelser. »Jag tror
att Irland, vad den protestantiska
överklassen beträffar, är det mest irreligiösa
land i världen, det är en sida av
politiken, en klassfördom, en övertygelse att
katolikerna äro socialt lägre människor,
som komma till helvetet när de avlidit
och lämna himmelriket som uteslutande
besittning åt herrar och damer (ladies
and gentlemen) av den s. k. överklassen».
Skillnaden mellan himmel och helvete
uppfattades ungefär som skillnaden
mellan förmaket och köket. Shaws
barndomsintryck av den borgerliga
respektabilitetens hyckleri och tråkighet ha
inspirerat hans frätande kritik av de
konventionella lögnerna om släktband,
hemliv och kyrklighet. An har den kommit
i snärtande aforismer, än i befängda
burlesker inlagda i pjäserna (som i
»Fanny’s First Play»). I »Man and
Superman» säger Statyn de ofta citerade
orden: »På de klassiska konserterna i
England finner du rader av uttråkade
människor som kommit dit, inte för att
de verkligen tycka om klassisk musik,
utan för att de tycka de böra göra det.
Det är alldeles på samma sätt i
himmelen. Många människor sitta där i sin
härlighet, inte för att de trivas där, utan
för att de äro skyldiga sitt stånd att
vara i himmelen. De äro nästan
allesammans från England.»
I »Fanny’s First Play» ha vi i det
mest respektabla puritanska
medelklasshem ramen kring en vild fars. Sonen i
huset har råkat fast i polisen för
förargelseväckande beteende. Hans väninna
och olyckskamrat, den muntra och
snit-siga slarvan Dora kommer med färska
hälsningar från finkan. Det har ju sedan
blivit ett vanligt trick att införa en
gatflicka på scenen i en kontrasterande,
korrekt miljö. Men aldrig i så obarmhärtigt
rolig kontrastverkan. Dora berättar med
jargongen från sin värld om rabaldret
med polisen. »I was copped in the
Dock Road myself, rotten luck, wasn’t
it. I tried the innocent and genteel and
ali the rest, but Bobby’s hat done me
in. Of course I swore I d never seen
him before, but there he was in my hat
and I in his». Skildringen av Bobbys
bravader fortsätter. Dessa nya fakta och
ordformer och hela den nya situationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
