Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från fem världsdelar. Av Frans G. Bengtsson. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från fem världsdelar
Nyfikna åskådare utanför tältet.
Ur En färd titi Abessinien av S. Siwertz.
nyligen lärt sig svenska; men trots speciellt
anläggande av filologiska glasögon skulle
det ställa sig kinkigt nog att utpeka någon
vändning förrådande den icke-svenskfödde
författaren. Ordförråd, ordval och fasthet i
konstruktionen äro mycket över vad man
skulle kunnat anse möjligt; och om t. ex.
översättare i allmänhet kunde åstadkomma
hälften så nyanserad och idiomatisk svenska,
skulle man ha stort skäl att gratulera både
dem och läsekretsen. Framställningen är
naturligt nog rik på bibelcitat, och det
är att förmoda att Dr. Ehrenpreis i inån
av behov gör sina försvenskningar av dem
på rak arm från originalet utan rådfrågande
av någon svensk version. I ett par fall, där
texter från Gamla testamentets historiska
böcker citeras, har han bättre vändningar
än vår nuvarande bibel. »Här», säger han
t. ex. på ett ställe, »ligger Simsons födelseort
med Manoachs altare, här är Dans läger,
där Herrens ande begynt att driva Simson»
{Domareb. 13: 25). Hörs inte ’driva’
vitalt och vederhäftigt, och gör det inte ett
bra mycket bättre intryck än vår nuvarande
bibels ’verka på’, som hörs mekaniserat
och andelöst?
En färd till Abessinien av Sigfrid Siwertz
berör till en början ungefär samma trakter
av Levanten, Konstantinopel,
mindreasia-tiska och syriska kustorter, Jerusalem och
Kairo, övervägande glada och färgrika
bilder, för att sedan via Khartoum och
Aden alltmera avlägsna sig från människors
stråk och i sin senare del skildra en
strapatsrik karavanfärd genom det etiopiska
kejsardömets ödsliga inre. Miljön i bokens
huvuddel kan därför sägas utgöra en så stor
kontrast som gärna är möjligt till Fidji och
Java, vilka skänkte ämne till scenerierna i
Siwertz’ förra resebok. Och trots att hans
skildringskonst här står lika högt som
någonsin, vore det kanske överdrift att säga
att Abessinien i hans bok framstår som ett
lockande land. Det har tydligen sina
romantiska element: ödemarker och berg,
rester av feodal grandeur, ruiner från
någon portugispåverkad kurturperiod och från
det gamla axumitiska riket, ännu färska
minnen av sådana gestalter som Menelik,
ras Makonnen, kejsar Theodor och kejsar
Johannes, gestalter förenande drag av
patri-arkalisk statsvishet med olika nyanser av
barbari och kejsarvansinne. Dessutom
besitter landet efter allt att döma en liten
kraftig stam av skånska missionärer -—
inget särdeles romantiskt inslag i sig själv
visserligen, men ett som likväl får ett
när-släktat skimmer omkring sig när man får
höra att de lyckas bibringa sina infödda
katekumener en ej föraktlig färdighet i det
språk som bland alla språk på jorden
förefaller en stockholmare mest besynnerligt.’ Kan
parden förändra sina fläckar, eller etiopiern
sin hud?’ heter det; men abessinier som
tala skånska förefalla nästan lika mycket
på kant med naturlagarna. Ting som dessa
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
