Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Från fem världsdelar. Av Frans G. Bengtsson. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans G. Bengtsson
Campagnan och Sierran är det första, där
den romerska campagnans minnesmärken
och historia behandlas: den vanliga
uppgiften, att denna campagna hastigt
förvandlades till en malariafylld ödemark,
sedan Vitiges skurit av de romerska
vattenledningarna under kriget mot Belisarius,
visar sig vara felaktig; tvärtom få vi här
höra att den var ganska tätt befolkad
under hela medeltiden och att malarians
härjningar äro av ganska färskt datum.
Andra kapitel handla om utgrävningar i
Ostia och om orter bland Albanerbergen,
bland annat om nu förefintliga projekt att
tappa ut den ryktbara Nemisjön för att
komma åt kejsar Caligulas praktskepp på
dess botten. Mera utförligt, och såsom ett
post scriptum till sitt stora verk om Rom,
dröjer författaren vid Roms
efterkrigs-arkeo-logi, positiv som negativ, utgrävningar och
av moderniseringsplaner framkallade
förstörelser. På ett ställe talar han om, att
klättrandet upp till Albanerbergens
spetsigaste nästen inte längre är riktigt
praktikabelt för ett »hjärta som fyllt sjuttio år»;
men i övrigt märker man just ingenting i
framställningen av en sådan ålder, och
stilen har fortfarande kvar sinkarakteristiska
soliditet och klara kontur. De spanska
kapitlen äro mera skissartade men rymma
intressanta avsnitt om de arabiska
arkitekturminnesmärkena i Sevilla och Granada
och framför allt om katedralen i Cordova,
vilken man nu håller på att i görligaste
mån återställa till den ursprungliga prakt
den ägt då den var Islams kanske förnämsta
moské, — på den tid då Björn på Håga
blomstrade hos oss och våra förfäder då
och då kommo roende uppför Guadalquivir
för att allt efter konjunkturerna försöka
någon hastig brandskattning eller taga
värvning i de cordovanska emirernas
palatsgarden.
Är man trött på resor i nuet, kan man
företaga diverse färder till mer eller mindre
problematiska riken och sjunkna världar i
Richard Hennings Gåtfulla länder.
Författaren berör däri allehanda geografiska
mysterier från Ophir och Atlantis till
Vi-neta och Vinland och citerar kuriösa ting
ur gamla obskyra auktorer. I vad mån
hans olika teorier äro antagliga, kan
givetvis inte lekmannen bedöma, men ofta
saknar framställningen på ett iögonenfallande
sätt egenskapen att verka trovärdig.
Författaren anför och avbildar på fullt allvar
en »runsten» från Massachusetts med
namnet Torfinn skrivet med latinska bokstäver;
och på tal om något Wisu, Mörkrets Land,
hos arabiska krönikörer, anför han inom
citationstecken en påstådd sats ur
Nestorskrönikan om »landet Permien, isländarnas
berömda Bjarmaland», något som
Nestorskrönikans författare aldrig kan ha skrivit, ty
islänningar kände han knappt till som skilda
från andra nordbor, och ännu mindre kände
han deras geografiska benämningar; i den
svenska översättningen av krönikan finns
ingenting som ens avlägset påminner om
detta citat. En tysk vetenskapsman från
bättre tider skulle knappt velat framträda
så dilettantmässigt och med så föråldrade
auktoriteter beträffande t. ex. fornnordiska
ting. Men i kapitel som dem om Vineta
och Rungholt får man antaga att han rör
sig mera hemmastadd, och boken i sin
helhet kan läsas med nöje, om man bara
inte alltför ängsligt bryr sig om sanning
och sannolikhet.
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
