Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Nordisk musik 1927. Intryck från den nordiska musikfesten i Stockholm. Av Julius Rabe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A7 o r dis k m u sik i g 2 7
Intryck från den nordiska mtl sikfesten i Stockholm
Av y u l i u s Rabe
ORDENS tonkonstnärer
ha varit samlade till
musikfest i Stockholm. De
kommo från alla delar av
vårt land, kommo österifrån, • från
Danmark och från landet på andra sidan Kölen
och bragte med sig sin musik, djärv och ny
musik, traditionsbunden musik, god och
talangfull musik och något litet dålig musik.
Den stockholmska musikkritiken var litet
fnurrig ibland — den tycks i allmänhet
inte ha satt sig in i att det här inte gällde
vanliga vardagskonserter, som
recensenterna skulle »tycka» någonting om, utan
att det var en den nordiska musikens, och
varför inte också musikkritikens,
självprövning — men de små disharmonierna
försvunno fullständigt i den feststämning, som
utgick från det storartat organiserade
mottagande Sverige och Stockholm beredde
sina utländska gäster. Alla de främmande
musikerna ha med en mun förklarat, att
denna vackra första majvecka överträffat
allt vad man dittills tänkt sig i fråga om
musikfest.
Feststämning — ordet låter en smula
banalt, när det sättes i förbindelse med
en konstnärlig angelägenhet. Men man skall
icke underskatta betydelsen av att ett dylikt
musikens stora möte får glansfulla former
och förmår sprida trevnad och värme
bland sina deltagare. Den yttre
generositeten smittar och framkallar en inre
generositet, som kan slå bryggor över
personliga motsättningar och skapa lyhördhet för
nya, främmande värden. Det är heller
ingen deltagare i dessa nordiska
musikfester, som icke i samvaron mellan de
skilda ländernas musiker hämtat
uppfriskande och betydelsefulla impulser. Det är
vid sådana fester som personliga
bekantskaper knytas lättast och mest otvunget
och det gives de mest osökta tillfällen till
tankeutbyte och diskussioner om de frågor,
som tidens tonkonst ställer.
Men man får inte heller göra
konstnärernas personliga sammanträffande till
huvudsaken vid en musikfest. En den nordiska
musikens generalmönstring är första
uppgiften för en nordisk musikfest. Den skall
i sammanträngd form visa upp, vart man
kommit sedan sist, och den skall så kunna
bli till en välbehövlig självprövning. Det
är jämförelsen med andra nordiska verk
som skall kunna lära om en svensk, en
norsk, en dansk eller en finländsk
tonsättares arbete har intresse och
betydenhet utöver det i trängre mening nationella.
Små nationer bli alltid för små i de stora
kulturfolkens ögon. Sammansluta de sig,
skola de lättare bli observerade och kunna
göra en insats i den allmänna
kulturutvecklingen. Ett tonverk, som framträder
såsom erkänt uttryck för en nordisk
musikkänsla, skall inte kunna ses över axlarna
av de stora nationerna på samma sätt som
om det presenteras såsom blott tillhörande
något av de små nordiska folken.
Det är nämligen, för musikens del
åtminstone, högst påfallande huru de
nordiska konstnärerna underskattas ute i
världen. Även de bästa nordiska verk avfärdas
av den kontinentala kritiken med några
mer eller mindre välvilliga ord om
anspråkslös epigonkonst. Man hör i den
nordiska musiken kanske något som kallas
nordisk kolorit, men man synes alldeles
icke märka, att en hel rad av de
skandinaviska tonsättarna åstadkomma verk, vilka
både som form och uttryck kunna mäta
sig med det bästa som i våra dagar över
huvud komponeras.
Den ende nordiske kompositör, som
verkligen lyckats fånga utlandets uppmärksam-
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
