- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
514

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arvid Hj. Uggla

valts till rektorer för att senare återvända
till hemlandet och intaga någon av de
högre andliga posterna1. Efterhand inköpte
också flera svenska stift egna kollegiehus
vid detta lärdomens centrum: man
känner sådana för såväl ärkestiftet som Skara
och Linköpings stift. Mest bekant torde
vara det av den lärde domprosten
Andreas And för ärkestiftets studerande
1315 stiftade kollegiet vid Rue Serpente.
— Någon gång har studiefärden sträckts
än längre, särskilt till universitetet i
Bologna, berömt för den undervisning i
romersk och kanonisk rätt, som där
blomstrade.

Småningom utbreder sig
universitetsinrättningen österut, på tysk botten,
samtidigt med att det parisiska lärdomssätet
kommer allt mer på förfall. 1348 uppstår
den första tyska högskolan, i Prag —
1409 flyttad till Leipzig på grund av
misshälligheter mellan tyskarna och tjeckerna.
I rask följd grundas ännu andra, Wien,
Heidelberg, Köln, Erfurt, Rostock — för
att nämna några namn. I den mån nya
universitet börja uppstå närmare det
avlägsna hemlandet, koncentreras de svenska
studiefärderna till dessa. Senare delen av
1400-talet och de första åren av
1500-talet se åter en hel del universitet
uppstå, såsom Greifswald, Tübingen,
Wittenberg m. fl. I denna epok infaller också
grundandet av högskolor i de båda
nordiska huvudländerna, Upsala (1477) och
Köpenhamn (1479). Av de nu nämnda
universiteten är Tübingen årsbarn med
Upsala och har just i dessa dagar firat
sitt 450-årsjubileum.

Att man just nu kunde skrida till
grundandet av ett eget svenskt universitet, däri
vill man gärna se en följd av den nya
nationella självkänsla, som bör ha gripit
svenska sinnen efter avkastandet av dan-

1 Se Nathan Söderblom, Gamla svenska
minnen från den södra Seinestranden i Paris.
Ord och Bild 1899, s. 129.

skarnas övervälde genom Sten Sture d.
å:s seger på Brunkeberg 1471. Därmed
inträdde ju också en trettioårig
fredsperiod, som gav rådrum för vård om även
de andliga värdena. Året innan den
nationella kampen bragts till avslutning hade
också ärkebiskopsstolen bestigits av en
upplyst och för det andliga livets
förkovran nitälskande prelat, Jakob Ulfsson, och
att det är hans intresse och inflytande vid
påvestolen som den nya högskolan främst
har att tacka för sin tillkomst, lider väl
intet tvivel. Det var, synnerligast i vårt
land, endast kyrkan som besatt de
andliga och materiella resurser, som voro
oundgängliga för att sätta verket i gång;
det var också hon som främst hade
intresse av att se en dylik
undervisningsanstalt uppstå inom sitt eget område.
Först av allt gällde det därvid att utverka
påvestolens medgivande, vid denna tid
betraktat som det oundgängliga villkoret för
varje ny universitetsgrundning. I
överensstämmelse härmed har också saken
förlupit. Sedan ett kyrkomöte (troligen
1475) uttalat sig för saken och de
världsliga stormännen givit sitt samtycke,
riktades å den svenska kyrkoprovinsens och
riksrådets vägnar till påven en supplik,
som föranledde denne, Sixtus IV, att den
27 febr. 1477 utfärda en bulla, varigenom
det begärda medgivandet att i staden
Upsala upprätta ett »studium generale» efter
förebild av det i Bologna beviljades. Där
skulle få bedrivas studier i teologi,
kanonisk och romersk rätt, ävensom medicin,
filosofi och »alla andra lovliga
vetenskaper» (facultates). Universitetets kansler
skulle för ali framtid vara ärkebiskopen
i Upsala, vilken fick rättighet att utdela
baccalaureus-, licentiat-, doktor- och
magistergraderna. Och alla, lärare och
lärjungar, vid den nya högskolan
försäkrades om samma fri- och rättigheter, som
åtnjötos av dem vid det nyssnämnda
universitetet i Bologna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free