- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjätte årgången. 1927 /
516

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arvid Hj. Uggla

fluten holme, den senare s. k.
Studentholmen.1

Om arten av den undervisning, som vid
den nya högskolan bedrevs, kan man draga
sina slutsatser från vad man vet om
studiesättet vid de medeltida universiteten
överhuvud. Förvisso har den ej i något
avseende skilt sig från vad eljest var
brukligt, utom i den begränsning som
betingades av tillgången på lärarkrafter.
Domkapitlet var dock på Jakob Ulfssons
tid besatt med män, som .ingalunda stodo
sina samtida efter i lärdom: icke mindre
än åtta bära doktorstiteln, magistrar voro
vida flera. Man känner namnen på några
lärare, som här varit verksamma. Främst
möter oss den lärde doktor Ericus Olai,
från 1479 och intill sin död 1486
domkapitlets dekanus. Det är samme man som
på grund av sin Chronica Gothorum
plägat betecknas som den svenska
historieskrivningens fader. Med stolthet kan
Upsala universitet nämna honom i spetsen av
den långa rad av utmärkta lärare, som här
verkat. Lyckligtvis äro vi ej helt
hänvisade till jämförande slutsatser rörande den
teologiska undervisning, han här bedrivit.
Härför har man att tacka den
omständigheten, att föreläsningsanteckningar,
gjorda från universitetets första år till 14S6,
Ericus Olais dödsår, av en flitig student,
Olaus Johannis Gutho, blivit bevarade i
Vadstena kloster, där denne senare
inträdde, och jämte andra rester av dess rika
bibliotek hamnat i Upsala
universitetsbibliotek. Det framgår av dessa, att
undervisningen haft den vanliga formen av
föredragning av någon av bibelns böcker
eller någon av kyrkan godkänd lärobok
med föreläsarens kommentarer däröver,
en form som bibehöll sig även långt
fram på 1600-talet. Om Ericus Olai är
den ende teologiske lärare, vi med säker-

1 Grundmurarna av detta tegelhus påträffades
sommaren 1908 och utgrävdes under ledning
av docenten Knut Stjerna.

het känna, ha vi genom samme Olaus
Johannis kunskap om flere lärare inom den
s. k. artist- (eller filosofiska) fakulteten.
Det var där framför allt de vedertagna
läroböckerna i logik av Aristoteles och
hans kompilatorer som föredrogos. Dock
har även astronomien behandlats, och
märkvärdig i detta avseende är en viss
Vadstenamunk, Petrus Astronomus, som
1508 föreläst över »sphera materialis».
Han är känd såsom tillverkare av det
konstrika astronomiska ur, som Jakob
Ulfsson bekostade med en summa av 700
mark och lät uppsätta bakom högaltaret
i domkyrkan. Till sist må även nämnas,
att Petrus Johannis Gallé, bekant som den
gamla trons försvarare i den berömda
disputationen med Olaus Petri vid
reformationsriksdagen i Västerås, någon tid
föreläst vid universitetet.

Vad beträffar frågan om de examina,
som vid högskolan avlagts, känner man
med visshet, att baccalaureatet, den lägre
graden inom »facultas artium», utdelats.
Om åtskilliga av de svenskar, som denna
tid inskrivas vid främmande universitet,
finnes i matriklarna anteckningar som
»Upsaliensis universitatis baccalaureus».
Att även magistrar promoverats, ja, t. o.
m. doktorer i teologi är möjligt, men ej
bevisat. Dock torde det vanligaste ha
varit, att man, för ernående av de högre
lärdomsgraderna, efter några års
förberedande studier vid hemlandets högskola
begivit sig till utländska, särskilt tyska
lärosäten. Ty fortfarande går en jämn ström
av svenskar till dessa, såsom deras
matriklar visa.

Om studentantalet vid universitetet i
Upsala denna tid känner man intet. Att
det med få undantag rekryterats av
ynglingar, som beredde sig att ingå i det
andliga ståndet, ligger i sakens natur. Det
kan dock vara värt att nämna, att, om vi
få tro Peder Swart, den unge Gustaf
Vasa vistats här någon tid, liksom hans

516

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free