Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - En internationell fredsepok vid mediet av andra årtusendet f. Kr. Av Nils Stjernberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Stjernberg
lighetstalen i 1800-talets Europa. Engelska
lärde ha också pekat på en annan faktor:
den i världshistorien sällsynt egenartade
beskaffenheten hos statssystemet självt.
Ställer man frågan, genom vilka
organisationsformer världsfreden inom en
oeku-men bäst betryggas, har man genom
tiderna endast haft att peka på trenne vägar.
Först jämvikts- och balanssystemet. Det
är, såsom erfarenheten visat, en dålig och
kortvarig fredsgaranti, och är, då den
mest energiskt tillgripes, vanligen det
säkra tecknet på att ofredens dag är nära.
Så världskonfederationen, ända sedan
medeltidens sista århundraden en dröm hos
statsmän och lärde, först i våra dagar
mycket delvis förverkligad, och ännu
mycket oprövad. Och slutligen
universalstaten, oekumenens uppsamlande under en
enda högsta statsmakt, efter den främsta
historiska förebilden betecknad med
namnet Pax Romana. Den historiska
förebilden visar emellertid, att även denna
organisationsform ur världsfredens synpunkt
är ganska bristfällig. Inom oekumenen icke
fullt hundra års fred under den juliska
dynastien, något mera än ioo års fred under
den flaviska dynastien och dess närmaste
efterföljare. Därförut, däremellan och
därefter: inbördeskrigen •—- och vilka
inbördeskrig! Vid mitten av 200-talet blevo
de nästan det normala, och de moderna
historieskrivarne hålla som bekant
alltmera före, att den antika kulturen redan
då mottog sin dödsstöt. Och därtill så
gott som ständigt pågående krig vid
oekumenens gränser!
Universalstaten såsom
världsfredsgaranti neutraliseras av inbördeskrigen. Det har
icke varit annorlunda i den fjärran
ostasiatiska oekumenen. Vad Kina nu
genomlider, har det redan måst genomlida
många gånger förut under sin historia.
Engelska lärde ha nu fäst
uppmärksamheten på att det i den historiska
erfarenheten gives ännu en fjärde typ av
världsfredsorganisation, kortvarig och
övergående även den, men i sina
välgörande verkningar för kulturmänskligheten
hittills överträffande alla. Det är en
organisation av statssystemet efter följande
typ: En ståt är den ojämförligt
mäktigaste inom detsamma, så mäktig, att ingen
annan ståt ens kan tänka på att taga dess
krossande i övervägande. Men denna
maktägande ståt är själv för tillfället
fredlig. Den har intet intresse av att ändra
det bestående statssystemet. Detta skänker
inom sin ram allt som för dess intressens
tillgodoseende är nödvändigt eller
önskvärt.
Ett sådant statssystem utesluter icke
uppkomsten av våldsamma konflikter
mellan dess mindre betydande stater inbördes.
Men det skapar en anda av »leva och låta
leva» mellan folken, vars luft de äldre
bland oss själva en gång andats. Ty det är,
efter deras mening, eller rättare: det var
innebörden av Imperium Britannicum’s
ställning i världen.
Det ligger i sakens natur att ett sådant
statssystem inom världshistorien måste
vara en sällsynt och sällsam företeelse.
Den nämnda åskådningen har emellertid
vunnit i djup och betydelse, sedan man
ansett sig kunna påvisa åtminstone ett
ytterligare exempel på en alldeles liknande
världsfredsepok — märkligt nog förlagd
till mänsklighetens politiska barndom, och
uppkommen inom det äldsta statssystem i
världshistorien, som vi över huvud känna
till: det som skapades i den främre
Orienten omkring 1 500 år f. Kr.
Tillfälligheterna ha velat, att vi genom fynd
av betydande delar av tvenne statsarkiv
från denna tid, det egyptiska och det
he-titiska, äga en på samtida urkunder
grundad omfattande detaljkännedom om denna
epok, som mycket sällan föreligger i
forntidens historia.
Detta statssystem skapades därigenom
att efter Egyptens befrielse från det norr-
552
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
