Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Expressionismen i Tysklands moderna konst. Av Helmuth Duve. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Expressionismen i Tysklands moderna konst
färgrikedom. I detta upptagande,
brytande och utstrålande av det synbara
ligger överhuvud hemligheten av hans
konst. Så uppenbarade sig för honom
naturen i sin fullhet och gav hans
pante-istiska längtan skapande kraft och
uppfyllelse genom hans verk. Vad han
intuitivt fattade, har han en gång i sina
uppteckningar uttryckt på följande sätt:
»Jag såg den bild, som bryter sig i
vattenfågelns öga, då han dyker: de tusen
ringarna som innesluta varje litet liv, det
susande himmelens blå som vattnet
dricker, det glada uppdykandet på ett annat
ställe -—- se, mina vänner, vad tavlor
äro: uppdykandet på ett annat ställe.»
Helt och hållet löser sig tysk-ryssen
Vassilij Kandinsky från
verklighetsobjektet, han gör gällande den rena
färgmelodiken i avsikt att nå fram till
liknande verkningar som dem musiken
möjliggör. Men vad är en melodi utan
rytm? Trots detta lyckas det honom
att fasthålla sällsamt fantastiska visioner.
I hans akvarell »Ryttarevision»
återklin-gar Schuberts musik till Goethes Erlkönig.
Och då man i Sturm-förlagets
Kandin-sky-album följer hans utveckling (från
1901 till 1921), som går från rent
impressionistisk naturromantik över en
station av dekorativ berättarkonst till
den motivlösa färgsymfoniken, så måste
man förvånas över en sådan begåvnings
möjligheter.
Som. den tredje i München-förbundet
kan nämnas tecknaren Paul Klee, för
vilken linjespelet är huvudsaken och vars
teckningar utan perspektivkänsla erinra
om naiva barnritningar. Han bemödar sig
blott om verklighetens gestaltlösa vävnad
och förenklar formen till kontur på ytan.
Vi ha här att nämna två nordtyskar,
vilka båda stamma från Holstein.
Christian Rohlfs blev expressionist
vid framskriden ålder. Det är
betecknande att han som impressionist före-
Wilhelm Lehmbruch:
Uppåtstigande yngling. 1913.
drog raderingen, men senare träsnittet.
I sin starka känsla för lokalfärgens
intensitet och för den kubiska
strukturen står han Schmidt-Rottluff nära,
men uppnår icke i religiöst djup sin
landsman Emil Nolde. Av honom såg
man under den nordiska veckan i
Lübeck (september 1921) en samlad
utställning, som säkerligen kvarlämnade
ett djupt intryck hos varje besökare —
oavsett om man stod kritisk eller
beundrande framför hans tavlor. Här växa
utan tvivel rötterna till en ny religiös
konst — bortsett från innehållet —
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
