Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala hednatempel. Gamla och nya spekulationer. Av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sn ne Lindqvist
Halling 1} 165.
Gamla Uppsala; Domarhögen, kungshögarna och kyrkan
fr ån öster. Flygbild.
rar, varmed dessa öppningar i norr, söder
och väster igenfyllts, avlägsnade och
genom att likaledes frånse övriga murdelar,
vilka (på utsidan) ej visade kraftigare
eldspår, trodde Rudbeck sig ha
återfunnit centralkroppen av hednatemplet,
kvarstående till full höjd, om än berövad sin
forna prydnad. Grävningarna utomkring
visade, att tillbyggnader funnits, vilka
sedermera blivit jämnade med marken. Han
tänkte sig fvra lika stora förhallar, en
framför var sida, och hade därigenom
rekonstruerat ett komplex, som med skäl
kunnat kallas »Ypna salar» och sålunda,
enligt hans mening, utan tvivel varit det
berömda tempel, som givit Uppsala namn.
Vi ha lätt att le åt de betydliga
överdrifter och misstag, som denna och
liknande slutledningar av Atlantikans
berömde författare lida av, men löjet
tystnar, om vi besinna, att när Rudbeck
företog sig att utläsa Gamla Uppsala kyrkas
byggnadshistoria ur de många
egendomligheter, som dess murar förete, utförde
han den åtminstone i vårt land första
undersökningen av detta slag. Och han
dokumenterade sina iakttagelser med
ingalunda oävna uppmätningsritningar,
publicerade i Atlantikans atlasband och av en
så stor noggrannhet och omfattning, att
jämngoda motsvarigheter därtill väl först
i ganska sen tid uppdyka i vår
konsthistoriska litteratur. Genom 1670-talets
grävningar i och kring Gamla Uppsala kyrka,
för vilka han ger en på goda
detaljiakttagelser rik redogörelse i Atlantikan, synes
Rudbeck också vara den förste, som hos
oss i fornforskningens tjänst med spaden
i hand sökt avlocka markens avlagringar
deras hemligheter.
Ännu åren 1846 och 1847 trodde en så
kunnig man som dåvarande
riksantikvarien Bror Emil Hildebrand, att Gamla
Uppsala kyrkas murar delvis härrörde
644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
