Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala hednatempel. Gamla och nya spekulationer. Av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skematisk rekonstruktionsskiss av Gamla Uppsala på
hednatiden (utförd ip2j).
becks, synes också ha lett till, att man
betraktade det som en oerhörd styggelse att
överhuvud ifrågasätta något samband
mellan hednatemplet och katedralen i
Gamla Uppsala.
Vi, som sakna ali del i 1800-talets
upp-täckarära, ha emellertid goda skäl att ånvo
pröva möjligheten av ett dylikt samband.
Ännu medan hednatemplet stod i ali sin
glans låter nämligen Adam av Bremen
Madonnan förkunna för en hednisk präst,
som hon omvände, att man inom kort till
hennes ära skulle helga »denna mark,
där nu så mycket oskyldigt blod utgjutes».
Och Sankt Eriks katedral är faktiskt
placerad i ett påfallande intimt samband med
forntidens stora minnesmärken — på den
platå, som även upptager gamla, sannolikt
för hedniskt rituellt bruk anlagda
brunnar, och där även offerlunden på goda
skäl kan antas ha legat. Platån omgärdas
av Kungshögarna, Tingshögen och tvenne
Kungsgårdar, av vilka den rätt i norr, än
i dag kallad Kungsgården, har tvenne med
mycket avsevärd jordpåförsel bildade
terrasser för stora byggnader och den i
väster ävenledes visar spår av omfattande
terrasseringsarbeten men redan under
folkvandringstiden synes ha blivit
övergiven och täckt av gravhögar. Säkerligen
har man inom denna terräng icke kunnat
finna någon mer central plats för
hednatemplet än just samma plats, som kyrkan
och kyrkogården nu upptaga.
Vi kunna icke heller blunda för det
faktum, att Upplands närmast efter
Birkas förstöring främsta handelsort,
Sigtuna, varit säte för en missionsbiskop redan
under Adams tid och även haft
biskopar under noo-talets första tredjedel, men
förlorat denna roll vid samma tidpunkt
som den förste biskopen med den
hedniska tempelortens namn i sin titulatur
uppträder. Titeln biskop av Uppsala måste
visserligen i och för sig ha varit en
betydelsefull tillgång för en kyrkopolitiker på
en tid, då sveakonungen ännu vanligen
kallades Uppsalakonung. Men man undrar
ändå, om ej det förnämsta svenska
biskopssätets förläggning till samma ort som
rikets fordom främsta hedniska helgedom
också skett i syfte att till den nya kyrkan
anknyta alla de band, som väl med
traditionens rätt knöto svearna till den gamla
tempelplatsen. Vad vore då naturligare än
att man förlagt katedralen icke blott till
samma ort utan till samma tomt som en
gång varit hednatemplets ?
För en dylik lokalisering av
hednatemplet talar också Adams uppgift, att
helgedomen låg på en öppen plats med kullar
omkring, så belägna, att de liksom bildade
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
