Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala hednatempel. Gamla och nya spekulationer. Av Sune Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S une Lind q vis t
G. Uppsala. Överblick från väster av utgrävningarna 1926.
I bildens mitt, strax ovan genombrytningen av mittgången, ses den grav, vari Sankt Erik enligt
traditionen först begravts, öppnad. Snett nedom t. v. ett stort stycke av katedralkorets betonggolv mellan
mittgången och den murpelare, som markerar mittkvadratens nordöstra hörn.
lämnat några direkta spår efter sig, stått
på platsen under viss tid. Vi veta
visserligen intet om tidpunkten för hednatemplets
försvinnande, men då kristendomen enligt
runstenarnas vittnesbörd redan omkring
1050 hade stor spridning bland Upplands
bebyggare, och då stenkyrkor redan före
noo-talets begynnelse börjat byggas ej
blott i Sigtuna, är det väl ej sannolikt, att
hednatemplet fått kvarstå lång tid efter
tillkomsten av Adams skildring och efter
Inge den äldres ej långt senare vunna
seger över Blotsven. Vi ha med andra ord,
även om hednatemplet stått på samma
plats som Sankt Eriks stenbyggda
katedral, rätt att räkna med ungefärligen ett
halvt århundrade för den förmodade
träkyrkan.
Under den genom de kristna gravarna
med kalkfri fyllning markerade nivån från
noo-talets förra hälft iakttogos tvenne
äldre, mycket tydliga marknivåer, åtskilda
av ställvis intill en halv meter mäktiga
fyllnadslager. Den understa nivån är den
ursprungliga markytan, vilken över stora
ytor är stenlagd som en gammaldags
småstadsgata, annorstädes åter bär spår av
väldiga eldar och t. o. m., i en kant av
652
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
