Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fauvismen och kubismen i Frankrike. Av Carl Gunne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fauvi s men och kubismen i Frankrike
Georges Braque: Nature morte. 1924.
men bär heller aldrig spår av eftertankens
kranka blekhet, utan får snarare ibland
ett drag av lättvindighet och inre tomhet.
Men den är alltid spontan och
temperamentsfull och höjer sig ofta till gripande
dramatik.
*
Om för »les fauves» färgen varit
huvudsaken, och om det varit inom
koloritens område, de fört måleriet framåt, så
specialiserade sig i stället de omkring
1909 uppträdande kubisterna på formens
analyserande och sökte skapa en
bildarkitektur av element hämtade från
verkligheten men förändrade så, att de allenast
gåvo uttryck för ren form. Det skulle
också bliva kubisterna vederfaret att till
fullo genomföra den antinaturalistiska
tendensen. De upplöste hänsynslöst
föremålen i abstrakta formelement och
kommo därigenom bort från den vanliga
natur- och rumsillusionen.
Den kubistiske målaren ser föremålet
från alla aspekter, utväljer dem vilka äro
typiska såsom formbetonande, föremålets
så att säga typformer, t. ex. f-hålen och
snäckan hos den på kubistiska tavlor ofta
förekommande fiolen, och förenklar dem
till dekorativa ytor. Dessa former, vilka
alltså representera en rörelse från
målaren-åskådarens sida, ett seendeförlopp
från olika blickpunkter, utbredas till ytor,
vilka läggas bredvid varandra, skära
varandra, fläta sig i varandra och återkomma
på olika ställen i variationer liksom de
musikaliska motiven i en fuga. Föremålens
tredimensionalitet imiteras sålunda ej,
utan uttryckes i bild på ett helt nytt sätt
genom ett dissekerande av formerna och
uppvisande av just de formbildande
elementen, och man kommer därigenom
fullständigt bort från illusionsmåleriet.
Genom att införa olika moment av åskådning,
kombinerar man utsträckning i rummet
och tiden och giver genom att upptaga
tiden såsom ett element i
bildframställningen ett nytt uttryck för formen.
Färgen spelar för kubismen i skarp
motsats till fauvismen ingen
formbildande roll; formen är redan till fullo uttryckt
663
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:00:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1927/0719.html
