Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från den franska bokmarknaden. Av Sven Stolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Stolpe
har äntligen från katolskt håll riktats ett
dråpslag mot den rationella estetiken i
Frankrike. På ett beundransvärt sätt har
den präktige abbén bl. a. demolerat Boileau.
!s-
En annan händelse av rang i
Frankrikes litterära liv är att den nyligen i
akademien invalde Paul Valéry äntligen
bekvämat sig till att ge sin berömda
diktsamling Charmes en något större spridning.
Hans senare verk, Rhumbs, Propos sur
l’intelligence, Tante Berthe, Essai sur Stendhal
och Nouveaux Rhumbs äro emellertid
ut-givn a endast i oöverkomliga
bibliofilupp-lagor.
Charmes, som slutsåldes på en fabulöst
kort tid, hör avgjort till det besynnerligaste
i modern dikt. Som bekant har Valéry
förklarat entusiasmen vara ett ovärdigt
stadium av inspiration. Den verkligt stora
dikten är rent förnuft och kan identifieras
med den högre matematiken. Vad
fransmännen kalla la poésie puré — i Poes
och Baudelaires mening — finner man
bättre exemplifierat hos Valéry än hos
någon annan aktuell författare. Man har
alltså egentligen ingen rätt att kalla Valéry
en filosofisk diktare, vilket annars skulle
ha legat nära till hands. Han har själv
om filosofien sagt: »Si 1’on déduit les
choses vagues et les choses réfutées, (elie)
se ramène maintenant å cinq ou six
pro-blèmes, précis en apparence, indéterminés
dans le fond, niables à la volonté, toujours
réductibles å des querelles linguistiques,
et dont la solution dépend de la manière
de les écrire». Valérys konst är uppbyggd
med vetenskaplig noggrannhet i formen
och tar ofta rent filosofiska ting till
utgångspunkt. Men syftet är aldrig
problemlösning. Det är, som han själv har sagt,
idéernas musik som lockar honom, han
fattar tankar och idéer som lyriska temata.
Valérys svårtillgängliga och aristokratiska
konst belyses kanske bäst genom ett citat
ur inledningsdikten i Charmes — Aurore.
De två första stroferna äro absolut
oefterhärmliga:
La confusion morose
qui me servait de sommeil,
se dissipe dès la rose
apparence du soleil.
Dans mon åme j’avance,
tout ailé de confiance:
■C’est la première oraison!
A peine sorti des sables,
je fais des pas admirables
dans les pas de ma raison.
Salut encore endormies
à vos sourires jumeaux,
similitudes amies
qui bri]lez parmi les mots!
Au vacarme des abeilles
je vous aurai par corbeiües,
et sur 1’échelon tremblant
de mon échelle dorée
ma prudence évaporée
déja pose Son pied blanc.
Hur utomordentligt karakteristisk är
icke Valérys uppfattning av orden, sådan
den skymtar i denna dikt! Curtius har
med full rätt definierat Valérys högsta
strävan som: »Die Klangverwandtschaft
der Worte in Seelisches umzusetzen; aus
dem Irrationalen eines akustischen Zufalls
eine Harmonie des Geistes aufglänzen zu
lassen». Ett närmare studium ger också
vid handen, att ordmusiken hos Valéry
har en konstnärlig finess, som måhända
överträffar mästaren Mallarmés.
Den klassiska franska diktens stoltaste
traditioner ha av Paul Valéry förvaltats
på ett lysande sätt. Även om man anser
den oppositionella romanen vara den mest
glädjande företeelsen i ny fransk dikt,
måste man oförbehållsamt erkänna den
majestätiska lyftningen i Valérys
rationella konst. Efter Baudelaire har
Frankrike förmodligen icke haft en större
lyriker att uppvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
