Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Domkirken i Nidaros. Av Anders Bugge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders B tigge
Detalj av Johannesstatuen
paa Vestfasaden.
Siste tredjedel av 1200-aarene.
sjelden vakkert bygverk, uten överflödig
stas, av den enkle skjönhet som den
hellige Bernhards munker, de strenge
cister-sienser krævet av arkitekturen. Dette
gjælder ikke bare det ydre. Ogsaa det
indre karakteriseres av edel nökterhet. Her
möter vi forövrig spidse buer som varsler
om en ny bygningsstil.
Som den geniale kirkepolitikker han
var, forstod erkebiskop Eystein bedre end
nogen anden den sterke magt som Hellig
Olavs minde hadde over nordmændene.
Derfor hyldet han Olav som Norges evige
konge, som gjennem erkebiskoppen og
andre geistlige eller verdslige
repræsentanter alene hadde ret til at avgjöre hvem
det var som skulde sitte paa landets trone.
Derfor maatte Magnus Erlingson (1161
—84) ta landet i len av helgenkongen, da
158
han blev kronet av erkebiskoppen i
Bergen (1163). Og han maatte love at gi
magten tilbake til Sankt Olav naar han
döde. Som vidnesbyrd om denne pakt
skulde kronen ofres paa alteret i Nidaros
domkirke og hænge der til evig tid, til
Guds og den hellige Olavs ære. Men kong
Sverre (n77—1202) kom og hævdet at
han med födselens ret var kong Olavs
ef-terfölger. Hans vaaben seiret og
erkebiskoppen flygtet til England — med
drömmen om Hellig Olavs uavkortede og
uavladelige kongedomme i sit hjerte.
Derover mödte han gotikken, en ny og
mægtig kunstbevægelse, som skapte
bygverk og billeder av en storladenhet og
skjönhet som maatte virke som en
aabenbaring av de guddommelige kræfter hos
menneskene naar det gjaldt at gi et
synlig uttryk for sin hyldest til den höieste
og hans kirkes ære. Derover fik han ogsaa
se at der ved flere kirker blev reist runde
eller ottekantede kapeller til helgnernes
minde i likhet med de bygverk som man
i Orienten hadde opfort paa martyrernes
graver. Under korstogene var man blit
opmerksomme paa dem og begyndte at
Spillemand. Fra nordvestre
arkadebue ved o k to g ön en.
Omkring ijoo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
