Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Uppkomsten av romerska kejsartidens storstadsarkitektur. Anteckningar till de nya utgrävningarna i Ostia, Herculaneum, Pompeji och Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel B oë t kitts
Hus vid trappan upp till Aracoeli från i o o-t a l e t e. Kr.
De två nedersta våningarna under jord (synliga t. v. på bilden).
Rom — är en sluten inre enhet för
sig. Utomkring dess yttermur låg som
i ett gammaldags basarbygge butik vid
butik eller verkstad vid verkstad med de
breda dörrarna mot gatan. Så blevo också
Roms kullar kringbyggda med byggnader
med ett eller två rums djup, berget till
bakvägg och taket i nivå med kullens
topp. Här och var på Palatinen ser man
ärren efter dessa byggen, och det
nyut-grävda huset vid trappan till Aracoeli är
ett dylikt hus, byggt mot Capitoliums
klippvägg.
Dessa egendomliga, nu så väl
åskådliggjorda byggnader mot kullarnas bergsidor
ge efter min mening ett viktigt bidrag
till förklaringen av en svårförståelig punkt
i den berömda förteckningen över Roms
byggen från kejsar Konstantins tid,
nämligen. uppgiften att kejsarpalatsens kulle,
Palatinen, ägde en stor vanlig bebyggelse
utom kejsarpalatsen och
monumentalbyggnaderna.
Jag kan ej här gå mera i detalj. Men
jag understryker, att här väntar ett stort
material på forskare. Det avgörande
genombrottet i stadsbyggnadskonstens
historia under romarrikets fredsår kan klar-
göras som aldrig förr; därmed
förknippas den stora uppgiften att ordna,
genomtänka och förklara det nya
materialet och den romerska storstadens
system. Men antitesen Pompeji—Ostia för
oss också till andra frågor. När
utformades den typiska stadsarkitektur, som Ostia
visar oss? Terminus ante quem är given,
Ostias ombyggnad på ioo-talet. Frågan
för oss i själva verket till ett stort och
rikt kapitel, det allmänna uppsvinget och
utvecklingen på olika områden, sedan
Cæsars och Augustus’ verk skapat lugn, fred
och ordning. Förutsättningarna för den
nya storstadsarkitekturen funnos
emellertid, jag upprepar det, utan varje tvivel i
det äldre Roms tätare, mera hopgyttrade
kvarter. Befolkningens tillväxt har
nödvändigtvis framtvingat en bebyggelse av
annan art än atrie- och peristylhusen —
även i deras utvidgade form — redan
under århundradena f. Kr. I Herculaneum,
i det i fjol frilagda huset C. 13, ha vi ett
kostbart prov från början eller mitten av
första årh. e. Kr. på dylika hus, som
frigjorts från det så kallade pompejanska
schemat och söker egna ljuskällor och
egen ingång för största möjliga antal lä-
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
